Samförvaltning av ett Natura 2000 område

Den pågående förlusten av Europas biologiska mångfald gör det angeläget att bland annat åstadkomma en förbättrad förvaltning av skyddade områden inom EU:s Natura 2000-nätverk.

För att förbättra tidigare förvaltningsmetoder och ta itu med komplexa miljöfrågor finns ett behov av att betrakta påverkade områden som kopplade socialekologiska system och att engagera intressenter i beslutsfattandet.

Gialova-lagunens våtmark i sydvästra Grekland är ett exempel på ett naturligt kustekosystem som har försämrats på grund av en svag förvaltning under de senaste sju decennierna. Det övergripande syftet med den här doktorsavhandlingen var att utvärdera problemet med en ökad salthalt i lagunens vatten – vilket haft stora konsekvenser för våtmarken och dess ekosystemtjänster, såsom förlust av habitat, fåglar och fisk – samt att bidra med rekommendationer för hur våtmarken kan återställas.

Efter fältundersökningar och analyser uppmuntrades ett brett deltagande av en mängd lokala intressenter från olika sektorer, såsom jordbruk, fiske, turism, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Tillsammans gjordes en system-dynamisk modell som användes för att utforska alternativ för hur man kan reglera lagunens salthalt och tillhörande sötvattenresurser, under ett föränderligt klimat.

Resultaten visar att en minskad fragmentering av vattentillgången i våtmarken och ett gradvis återställande av förbindelserna mellan våtmarken och de omgivande sötvattenförekomsterna kan avsalta våtmarken inom en 10-årsperiod. Under nuvarande uttagshastigheter för bevattning och kommunal vattenförsörjning finns dock en hög risk för en överanvändning av grundvattnet under torra år, varför investeringar i t.ex. smart bevattning bör främjas.