Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.Läs mer

Stillahavsostron är en vanlig invasiv art i Europa, och det har spridits till stora delar av världen. Nu står Östersjön kanske näst på tur. Läs mer

Åsikterna om stadsmåsarna går isär, men forskningen är entydig: det har blivit vår tur att anpassa oss till grannarna på taket.Läs mer

De mytomspunna ikaitpelarna fascinerar forskarna med sitt myller av liv och sin spännande historia. Följ med på en expedition till Grönland.Läs mer

Darwin åkte till Galapagos. Dagens evolutionsforskare åker till Östersjön. Här har nya arter utvecklats på bara 8 000 år.Läs mer

För att vi ska nå det globala målet att 30 procent av land och hav på jorden ska vara skyddat år 2030 krävs ett snabbt agerande. Till havs måste de skyddade områdena tredubblas på 6 år. Läs mer

Under flera år har det rapporterats att blåmusslorna på västkusten minskat kraftigt. Därför är det glädjande att de nu återvänt, åtminstone i delar av Bohuslän. Läs mer

Under en djuphavsexpedition till Stilla havet upptäcktes flera helt nya arter, bland annat genomskinliga sjögurkor, skålformade svampdjur och rosa havsgrisar Läs mer

I sommar kan båtförare i Stockholms skärgård för första gången se skyddsvärda vegetationsklädda bottnar i sjökortet. I dessa områden bör man köra försiktigt med motorn och undvika att ankra. Det är också ett bra tillfälle att snorkla och upptäcka den vackra undervattensvärlden Läs mer

Nyheten spreds med glädjerubriker under veckan: gråvalen har återvänt till Atlanten efter 300 år! Men orsaken till att den frånvarande jätten återvänder beror troligtvis på klimatförändringen. Läs mer

Forskare vid Göteborgs universitet har gjort en oroväckande upptäckt. Knubbsälarna i Kosterhavet blir bara färre år för år. I ett nytt forskningsprojekt där sälarnas kost ska undersökas hoppas man kunna hitta svaren till varför populationen minskar. Läs mer

Rapporten presenterar den första officiella granskningen av de globala framstegen mot världens åtagande enligt mål 3 i Kunming-Montreal globala ramverk för bevarande av biodiversitet. Detta mål syftar till att skydda världens biologiska mångfald genom att skydda och bevara områden. . Läs mer

Denna rapport sammanställer kunskapen om organismers rörelser i kustzonen. Syftet är att öka förståelsen för konnektivitet i kustnära miljöer, hur den påverkas av olika verksamheter samt belysa hur ett förändrat klimat kan påverka konnektiviteten. . Läs mer

Vindkraftverk till havs verkar inte utgöra ett hot mot fiskpopulationer. När vindkraftverket är i drift kan det fungera som ett artificiellt rev och gynna vissa fiskar. . Läs mer

I den här rapporten har åtta fiskefria områden utvärderats. Resultaten visar att när områden fredas från fiske så ökar fisken vanligtvis snabbt i både antal och storlek. . Läs mer

Området norr och söder om söder om Öresundsbron kallas för Limhamnströskeln, och har beskrivits som Nordeuropas största sammanhängande blåmusselbank.

Det finns indikationer på att blåmusslornas utbredning minskar längs västkusten, men tillståndet för musselbanken vid Limhamnströskeln är mindre känt. Den här rapporten beskriver en undersökning av blåmusslorna i det området. Läs mer

Fågelbeståndet på Stora Karlsö har följts i snart 40 år. Resultaten från 2021 visar att många av arterna på ön ökar i antal. Bäst går det för alkfåglar som sillgrissla och tordmule, men även alla arter av andfåglar är stabila eller ökar. Läs mer

Den här rapporten presenterar en sammanställning av hästmusslans ekologi och levnadsvillkor, liksom dess utbredning i Kattegatt och Skagerrak. Materialet kan användas för att utreda utvecklingen av våra bestånd över tid, framtida övervakning och möjligheten att restaurera hästmusselbankar. . Läs mer

Trettiotre områden med metangasbubbling och/eller bubbelrevsstrukturer har påträffats inom Natura 2000 områdena Stora Middelgrund och Röde bank. . Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och på nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. På större djup på den svenska västkusten är kräft- och koralldjur de vanligaste djuren som lever på bottnarna och ingår i den så kallade epifaunan. En del arter är relativt storväxta och kan antingen vara rörliga - som kräftdjuren, eller leva förankrade i sedimentet - som koralldjuren sjöpennor och cylinderrosor. Läs mer

Under 2020 genomfördes vetenskaplig provtagning i ett antal grunda vikar längs Svealandskusten. Syftet var att få en uppdaterad överblick över miljötillståndet generellt i grunda vikar i skärgårdsområden, samt att hitta ett antal lämpliga åtgärdsvikar till ett nytt åtgärdsprojekt.

Forskarna undersökte vattenkvalitet, fiskbestånd och bottenvegetation i totalt 25 vikar. Läs mer

Går det att restaurera havsvikar med grumligt vatten, algmattor och svaga fiskbestånd? Det nystartade projektet Levande vikar ska under sju år testa och utvärdera restaureringsmetoder för grunda vikar. Syftet är att ta fram konkreta råd och rekommendationer om restaurering av grunda havsvikar i Östersjön. . Läs mer

Östersjön har sedan länge visat tecken på stora miljöproblem som oroar såväl forskare som allmänhet. Ett sådant är den sviktande rekryteringen hos de stora rovfiskarna gädda och abborre vid kusten. Ett annat är den kraftiga ökningen av mängden storspigg, och dess effekter på resten av ekosystemet. Läs mer

År 2019 utförde Sveriges Vattenekologer AB en inventering av vegetationsklädda havsbottnar i Luleå och Kalix skärgårdar på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Denna inventering var en del av kunskapsuppbyggandet om förekomst och utbredning av arter och naturtyper i Luleå och Kalix skärgårdar. Fältundersökningen inkluderade detaljerad vegetationsinventering på totalt tolv transekter samt punktinventering av vegetation genom snorkling eller dropvideo på totalt 120 punkter fördelade i Luleå och Kalix skärgårdar. Läs mer

Ett kunskapsunderlag om fiskyngelproduktion i flador och en beskrivning av metoder av utförda karteringar inom Kvarken Flada projektet. En delrapport i Projekt för produktiva havsvikar 2016-2020. . Läs mer

En finsk rapport om hotade livsmiljöer i Finland. Här finns beskrivningar av 48 typer av livsmiljöer, med karta, foto och en utförlig beskrivning och bedömning av tillståndet för den typen av habitat.

Ungefär hälften av livsmiljöerna bedömdes som hotade. Läs mer

I denna rapport sammanfattas resultaten från de flygbildsgranskningar, datainsamling samt vegetationskarteringar som gjorts inom Interreg BA-projektet Kvarken flada med målsättning att öka kunskaperna om grunda trösklade havsvikar, så kallade flador. . Läs mer

Rapporten sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-2018. Rapporten, som tar avstamp i art- och habitatdirektivet, och visar att den globala trenden av en nedgång i biologisk mångfald också gäller livsmiljöerna i de svenska havsområdena. . Läs mer

Historiska utdikningar, kustexploatering och övergödning har lett till förluster av fiskens lek- och uppväxtområden, vilket tillsammans med fiske bidragit till minskande bestånd av gädda och abborre.

Restaurerade våtmarker är ett sätt att hjälpa minskade fiskbestånd att återhämta sig. Längs den svenska Östersjökusten har nära hundra våtmarker återskapats för att gynna rovfiskar som abborre och gädda. Läs mer

Denna rapport är en sammanfattning av rödlistningsbedömningen. Till exempel jämförs här antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Enskilda arters bedömningar hittar du dock inte här, utan i rapporten "Rödlistade arter i Sverige 2020". Läs mer

En handbok om hur det går till att restaurera blåstångsbälten i Östersjön.

Blåstången är central för livet i Östersjön och kallas ofta havets barnkammare. Den fungerar till exempel som bra skydd för småfisk och larver. Läs mer

Inventeringen av havsbotten vid Ven och i Knähakens marina naturreservat 2019. Syftet var att öka kunskapen om arter, habitat, naturtyper och mänsklig påverkan inom ett havsområde som delvis omfattas av områdesskydd. . Läs mer

För att skyddade områden i svenska kust- och havsområden ska bidra till att upprätthålla ekosystemens funktion är det viktigt att arter kan sprida sig mellan områdena. I rapporten sammanfattas befintliga studier av ekologisk funktionalitet hos nätverket av skyddade områden i Sveriges havsmiljöer. . Läs mer

En kustvåtmark i Grekland har blivit allt saltare och mer ogästvänlig för fågel och fisk under 70 år. Nu finns lokalt förankrade förslag på hur man kan åtgärda den. . Läs mer

I den här avhandlingen undersöks hur matematiska modeller kan användas för att förutsäga arters möjligheter till utbredning och anpassning. Modellerna kan vara en hjälp i arbetet med att bevara biologisk mångfald. . Läs mer

Upptäckten av nya ekosystem och arter ifrån djuphavet har intresserat forskare under lång tid, men ändå finns det många obesvarade frågor kvar att efterforska. I närheten av tektoniska plattgränser lever specialiserade ekosystem som använder sig av kemosyntes som livnäring. De är specialister på att överleva i miljön kring hydrotermala öppningar och fissurer där kolväten och andra kemiska komponenter sipprar ut. Läs mer

Radioaktiva ämnen från kärnkraftverkens avloppsvatten hamnar vanligen i havet efter olyckor, och påverkar ekosystemen på bottnarna. Plattfiskar utanför kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi i Japan har fortfarande höga halter av radioaktivitet sedan olyckan 2011. Kunskapen om hur dessa radionuklider transporteras och distribueras i näringskedjan och hur andra miljöfaktorer påverkar vad som händer är fortfarande relativt okänt. Läs mer

Efterfrågan på fisk ökar hela tiden. Vattenbruket, det vill säga produktionen av växter och djur i vatten, har därför expanderat kraftigt de senaste decennierna. Varje år slaktas 50-150 miljarder fiskar från vattenbruk över hela världen. Läs mer

Omkring 70% av jordens yta är täckt av vatten, vars botten domineras av mjukt sediment såsom lera, gyttja och sand. Detta är en viktig livsmiljö för många organismer såsom maskar, musslor och kräftdjur. Dessa bottenlevande djur (bentisk makrofauna) har flera viktiga funktioner; exempelvis syresätter de sedimentet, omfördelar partiklar och näringsämnen och utgör en viktig föda för andra organismer. Läs mer

Kustekosystem kan liknas vid havets regnskogar och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Samtidigt är de utsatta för stor mänsklig påverkan. Syftet med denna avhandling var att undersöka undervattensvegetationens betydelse för ekosystemets funktioner i Östersjöns grunda vikar, och vikarnas förmåga att klara av olika störningar. Läs mer

Tack vare omfattande, detaljerade uppgifter från 100 miljoner år gamla fossil av hajtänder och fram till idag, har doktoranden Mohamad Bassi lyckats rekonstruera och förstå den historiska artdynamiken mellan två stora hajgrupper. Resultaten presenteras i en avhandling som visar att tidigare kunskap om hajars utseende och biodiversitet varit ofullständig.

Idag finns 15 arter så kallade makrillhajar, dit bland annat vithajen räknas, medan det finns över 290 arter markhajar, däribland tigerhajar. Läs mer

Nästan alla djur är utsatta för predation och måste således förhålla sig till förekomsten av rovdjur, med allt som det innebär för möjligheten att hitta föda och föröka sig. I denna avhandling har yttre försvarskaraktärer studerats ur ett fysiologiskt perspektiv via experimentella studier på arterna ruda och rovfisken gädda.

I tidigare studier har man visat att rudornas utseende och beteende förändras i närvaro av gädda. Läs mer

Djurplankton i det fria vattnet är exponerade för flera olika typer av stress och hot samtidigt. Dels är de utsatta för predation, dels solens ultravioletta strålar, födobrist, miljögifter och temperaturstress. Trots vikten av förstå hur djurplankton reagerar på olika typer av stress samtidigt så saknas sådan kunskap i stor grad. Läs mer

Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån. Eftersom olika stora laxar från olika älvar befinner sig i olika områden i Östersjön kommer de att uppleva olika livsmiljöer. Denna skillnad i livsmiljö till havs påverkar laxens tillväxt och kroppskondition. Läs mer

Arter är begränsade till olika typer av livsmiljöer genom anpassningar till dessa. Anpassningarna gäller dels interaktioner med andra arter som lever där, så som rovdjur eller bytesdjur, men även den fysiska miljön. Miljöfaktorer som temperatur eller salthalt kan starkt begränsa vilka arter som finns på en plats. Läs mer

Ämnesomsättningen hos fiskar och andra växelvarma djur ökar ju större djuret är och ju varmare omgivningen är. Klimatuppvärmning kommer därför att öka en fisks behov av föda, vilket i sin tur kan påverka hur de växer, och i förlängningen också samspelet mellan arter.

För att förstå hur uppvärmning påverkar tillväxtmönster hos individer, och i förlängningen storleksstruktur och dynamik i populationer och födovävar har den här avhandlingen sammanställt och analyserat data från experiment där man mätt ämnesomsättning och födointag vid olika temperaturer hos olika stora fiskar. Läs mer

Klimatförändringen har under de senaste 50 åren ökat den globala genomsnittstemperaturen med mer än 1 grad. Hela 93 procent av denna värmeenergi har absorberats och lagrats i haven och orsakat temperaturhöjningar, framför allt i ytvattnet. Temperaturökningen påverkar särskilt kusternas ekosystem, där sjögräs och makroalger är viktiga primärproducenter och ekosystemingenjörer. Läs mer

Behovet av att förstå mönster och processer i havsmiljön har aldrig varit så påtaglig som idag, särskilt som det mänskliga trycket på våra kustnära ekosystem drastiskt påverkar arter och deras livsmiljöer. Fisk är en idealisk modellorganism när man studerar landskapsekologi i havet eftersom de rör sig över stora områden och därför fungerar som länkar mellan olika livsmiljöer under hela livscykeln. Fiskar är dessutom grundläggande komponenter i kustnära födovävar och av ekonomisk betydelse som havsresurs. Läs mer

Både uppväxtområden och livsmiljöer för vuxna revfiskar behöver bevaras för att behålla ett produktivt kustlandskap.

I den här avhandlingen har uppväxtområden för tropisk och subtropisk revfisk i sydvästra Atlanten och i västra Indiska oceanen studerats. I avhandlingen beskrivs också hur fisken påverkas av utformningen av havslandskapet, dvs. Läs mer

Grunda kustnära havsmiljöer är väldigt viktiga områden som tillhandahåller en hög produktion av varor och ekosystemtjänster över hela världen, där sjögräsängar bidrar till att bibehålla en hög biologisk mångfald och produktivitet i det kustnära havslandskapet. I svenska vatten är det sjögräset ålgräs (Zostera marina) som bygger upp viktiga livsmiljöer för många arter, inklusive ekologiskt och ekonomiskt viktig ungfisk.

Avhandlingen består av två huvudteman: 1) utvärdering av hur strukturen hos det kustnära havslandskapet påverkar fisksamhällen i sjögräsängar på olika skalor, och 2) öka kunskapen om klimatförändringarnas fysiologiska effekter på organismer i ålgräsekosystem. Läs mer