Ros och ris för EU:s handlingsplan om nollutsläpp

EU har nyligen lanserat en handlingsplan för nollutsläpp i luft, vatten och mark: Zero Pollution Action Plan. Planen har hyllats för att den samordnar EU:s utsläppsarbete, men även kritiserats för att de föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga.

EU:s vision är att vi år 2050 ska leva i en värld där föroreningarna har minskat till nivåer som inte längre är skadliga för människors hälsa och naturens ekosystem.

I den nya handlingsplanen har EU-kommissionen satt upp mål för år 2030, där bland annat nedskräpningen av haven ska minska med 50 procent och utsläppen av mikroplaster minska med 30 procent. Ett annat mål är att minska antalet människor som dör av dålig luftkvalitet med 55 procent. Planen innehåller förslag på åtgärder för att nå de här målen.

- För att skapa en giftfri miljö för människorna och planeten måste vi agera nu. Den här planen kommer att vägleda vårt arbete för att nå dit. Europas insatser för att bygga upp en renare, rättvisare och hållbarare ekonomi måste också bidra till ambitionen om nollförorening, säger EU-kommissionens verkställande vice ordförande Frans Timmermans i ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

De flesta parter är positiva till handlingsplanen, men det finns kritik mot att innehållet i den inte är tillräckligt för att nå visionen om nollutsläpp.

Östersjöcentrum vid Stockholms universitet skriver i ett uttalande att de välkomnar planen och stödjer dess syften och mål. Däremot tycker de att det saknas flera saker som borde ingå, bland annat när det gäller övergödning och övervakning av kemikalieutsläpp.

- Vi tycker att handlingsplanen borde innehålla fler övergödningsåtgärder för att minska risken för läckage av kväve och fosfor från jordbruket. Att effektivisera utnyttjandet av tillförda näringsämnen är det viktigaste. Bättre hantering av stallgödsel är nyckeln, då kan tillförseln av mineralgödsel minska, säger Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

- När det gäller utsläpp av kemikalier så anser vi att en del i handlingsplanen borde vara att undersöka hur stor betydelse avloppsvatten har som transportväg för kemikalier till vattenmiljön, säger Marie Löf, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Zero Pollution Action Plan har också från flera håll kritiserats för att den inte ställer tillräckligt tydliga krav på utsläppsnivåer och att det behövs hårdare regler och lagar för att minska utsläppen till en acceptabel nivå.

- Åtgärderna i handlingsplanen kommer troligen inte att räcka till, utan mer hade behövts. Om man tar jordbrukssidan som exempel så bör man som första steg ställa krav på att göra växtnäringsbalanser, och därefter kräva att gårdarna har en bra balans utan stora överskott, säger Gun Rudquist.