Läkemedelsrester och hushållskemikalier påträffas nästan överallt i våra hav. Största källan är vårt avloppsvatten, och även i relativt låga halter kan många av dessa ämnen påverka miljön och dess invånare. För att bli av med hushållens svårnedbrytbara utsläpp krävs nya lösningar och ny teknik i våra reningsverk.Läs mer

Oron ökar, men fortfarande saknas kunskap om den egentliga mängden plastpartiklar i havet och hur de påverkar ekosystemet.Läs mer

Östersjön förorenas gradvis allt mer av mikroplast. En betydande utsläppskälla återfinns i våra badrumsskåp. Många av de produkter vi förvarar där håller oss rena, men smutsar ner havet. Ett nytt forskningsprojekt har kartlagt hur mycket mikroplast från kosmetik och kroppsvårdsprodukter som hamnar i Östersjön och hur de små partiklarna påverkar havets växter och djur.Läs mer

Besvikelsen var stor när det internationella mötet INC-5 i Sydkorea avslutades i helgen utan att länderna kunnat komma överens. Målet var att få ett lagligt bindande avtal för att minska nedskräpningen, även i havet. Läs mer

I en ny studie beräknar forskare att det ligger flera miljoner ton plastskräp på havsbotten. Ungefär hälften av det ligger på kustnära bottnar Läs mer

Europaparlamentet har enats om att reglerna för avloppsrening ska skärpas, för att ytterligare minska utsläppen av näringsämnen och kemikalier till naturen Läs mer

Mikroorganismer från sötvatten liftar på mikroplaster ut i havet och blandas med saltvattenarter. Där blir de utkonkurrerade av motståndskraftiga saltvattenarter, visar en studie från Umeå universitet Läs mer

Utsläpp av vatten från skrubbrar, ett reningssystem som används för att rena fartygs avgaser, står för mer än 90 procent av alla skadliga utsläpp i hamnar. Det visar en ny studie från Chalmers. Läs mer

Fiberbankar kan utgöra ett stort miljöproblem eftersom de innehåller höga halter av gifter. Forskning visar nu att avfallet i fiberbankarna går att omvandla till biobränsle med hjälp av bakterier och jästsvampar, samtidigt som miljögifterna tas omhand. Läs mer

Den 15 september 2023 lanserades Håll Sverige Rents årliga Skräprapport. Där samlas den senaste statistiken och fakta rörande nedskräpningen i Sverige. . Läs mer

En rapport från WWF om det globala plastskräpet visar att mängden plast kommer öka kraftigt de närmaste åren. Därmed ökar även kostnaderna för att ta hand om avfallet. Man beräknar att kostnaden för att ta hand om plastskräpet är tio gånger högre än vad det kostar att tillverka ny plast. Läs mer

Plötsligt är plast på allas läppar. Nedskräpning, djur som dör intrasslade i fisknät och mikropartiklar i våra kroppar både oroar och engagerar. I klimatkrisens spår har plast dessutom pekats ut som en av de källor till koldioxidutsläpp som vi måste få stopp på. Läs mer

Rester och spår av slitage från gummidäck från våra fordon är en av dom enskilt största utsläppen av partiklar som släpps ut och lagras på havsbottnarna kring städer och längs vägarna. . Läs mer

Uppdatering av forskningsläget vad gäller riskerna med mikroplaster och deras påverkan på miljön. . Läs mer

I en ny rapport konstateras att än så länge utgör platspartiklar i miljön inte någon stor risk för människa eller miljö. Men nuvarande kunskapsläge är begränsat, och situationen kan förvärras om plastföroreningar fortsätter att öka i nuvarande takt, enligt författarna. . Läs mer

På havsbotten längs Norrlandskusten finns rester av utsläpp från pappers- och massaindustrin samlade i så kallade fiberbankar. Här har stora mängder träfibrer och miljögifter ansamlats under hela 1900-talet. Frågan är hur mycket av dessa föroreningar som läcker ut i vattnet. Läs mer

Plast är en väldigt praktisk materialgrupp som kan hjälpa oss med de hållbarhetsutmaningar vi står inför om det används på ett genomtänkt sätt. Men för att nå ett mer hållbart användande av plast behöver vi korrekta problembeskrivningar. En del i det är att förstå var plastpartiklarna kommer ifrån. Läs mer

En farhåga bland forskare har varit att miljögifter kan fästa vid små plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Det skulle isåfall betyda att gifterna skulle kunna transporteras i haven och vidare i ekosystemet.

En ny doktorsavhandling visar dock att mikroplast är sämre på att transportera farliga ämnen i haven än man tidigare har trott. Läs mer

Förenta nationerna har identifierat plastförorening i den akvatiska miljön som en av världens största miljöutmaningar. Det har förutsetts att upp till 12 miljoner ton plastavfall når den akvatiska miljön varje år, och de finns idag i livsmedel vi får från havet, inklusive fisk, vilket har lett till en oro för att plasten även ska tas upp av människor som konsumerar dessa livsmedel.

Trots den senaste tidens framsteg på fältet är möjliga interaktioner, de biologiska effekterna och de ekologiska konsekvenserna av mikroplaster i vattenmiljön fortfarande i stort sett okända. Läs mer