Mer kritik mot Strandskyddsutredningen

Allt fler kritiserar Strandskyddsutredningen för brister i hänsynen till hårt pressade livsmiljöer. Senast är en debattartikel från Havsmiljöinstitutet som menar att ödesfrågor om klimat och biologisk mångfald måste påverka all fysisk planering.

I debattartikeln skriver fem företrädare för Havsmiljöinstitutet att Strandskyddsutredningen brister i kunskap och helhetssyn. Utmaningarna kring biodiversitet och klimat är för stora för att en utredning ska nöja sig med "en förhoppning om att effekterna kommer bli små”. Universiteten, som samhällets viktigaste kunskapsproducenter, borde varit med i utredningsarbetet från början.

Sverige och övriga världen kämpar för att värna klimatet och den biologiska mångfalden. Många länder avser att skydda 30 procent av sina havs- och landområden. Utredaren föreslår i stället att Sverige ska gå åt motsatt håll, utan att analysera hur ett minskat strandskydd påverkar Sveriges möjligheter att uppå sina miljömål. Strandskyddet har omfattat ett av de största skyddade områdena i Sverige. Tas det bort helt eller delvis blir konsekvenserna kännbara och sannolikt oåterkalleliga.

Strandskyddet är inte bara till för människor. En minst lika viktig funktion är att skydda livsmiljöer på land och i vatten. Dessa miljöer är i många områden under hårt tryck från samhället, och opåverkade miljöer blir alltmer ovanligt längs kusten.

- I vår granskning av kommunala strandskyddsdispenser inom nuvarande lagstiftning såg vi att en majoritet av besluten, även inom högexploaterade kustområden, beviljas, trots kravet på restriktivitet, säger Anna Christiernsson vid Stockholms universitet i webbmagasinet Baltic Eye.
- Därför är det viktigt att skillnaden mellan lagstiftarens intentioner, Mark- och miljööverdomstolens praxis och kommunalt beslutsfattande, minskar. Det är dock oklart om det förslag som presenterats är tillräckligt för att uppfylla detta syfte.