Historiskt beslut mot plastföroreningar

FN:s miljöförsamling Unea har enats om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det är den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet. Sverige har länge varit pådrivande i processen.

Varje år hamnar mellan 5–13 miljoner ton plastavfall i haven. Utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen i haven ha fyrdubblats till 2050 och forskare varnar för att det då kommer att finnas “mer plast än fisk”. I stilla havet finns det idag ett område större än Australien fullt med skräp, den så kallade sopkontinenten. Miljöorganisationer och många länder har länge efterlyst en global lösning. Nu har världens länder äntligen enats om att inleda förhandlingar för ett globalt avtal mot plastföroreningar. Avtalet ska ta ett brett grepp om klimatomställningen och hur haven och den biologiska mångfalden ska skyddas. Den världsomspännande överenskommelsen är avgörande för att komma åt problemet med plastföroreningar och för att genomföra Agenda 2030, liksom för att nå Sveriges nationella miljömål. Förhandlingarna om det globala avtalet inleds i FN under andra halvan av 2022.

Sverige i framkant
Sverige har länge varit drivande i att ta fram ett globalt avtal som ska förebygga och minska plastnedskräpning, mikroplaster samt bidra till en cirkulär hantering av plast. Förutom gemensamma globala mål och konkreta åtgärder för en hållbar produktion och konsumtion, med ett speciellt fokus på att öka återanvändning och återvinning samt främja cirkulär ekonomi, kommer FN:s avtal också stödja framtagandet av nationella handlingsplaner för plast. Här ligger Sverige i framkant då regeringen beslutade om en sådan handlingsplan i slutet av februari 2022. I Sveriges plan fastslås bland annat att minst 30 procent av alla nya plastförpackningar måste innehålla minst 30 procent återvunnen råvara senast 2030 och att aktörer måste erbjuda återanvändbara mugg- eller matlådor vid försäljning av dryck och mat. Engångsmuggar med mer än 15 procent plats kommer att förbjudas helt.

Marina ekosystem under press
Idag har över 2 000 marina arter påverkats negativt av plastskräp i havet. Detta visar Världsnaturfondens nya rapport "Impacts of plastic pollution in the ocean on marine species, biodiversity and ecosystems”, vilket är en sammanställning av cirka 2 500 forskningsstudier. Av alla sjöfåglar beräknas 90 procent få i sig plast och 52 procent av alla havssköldpaddor. Enligt rapporten riskerar flera stora havsområden att överskrida ekologiskt farliga nivåer för mikroplaster till 2100, vilket kan leda till stora negativa effekter på både arter och ekosystem.