Havets olika miljöer

Tångskogar, ålgräsängar, musselbäddar, korallrev, branta klippväggar, det fria vattnet och väldiga lerslätter. Detta är några exempel på vanliga och viktiga naturtyper i havet. Områdena är livsmiljöer för många olika arter, där varje art har sina särskilda krav på hur dess miljö ska se ut för att den ska trivas.

Arter och livsmiljöer i havet bildar tillsammans olika ekosystem som lever i samklang med varandra. Ju fler arter och ju fler olika naturtyper, desto större förmåga för ekosystemet att stå emot förändringar i miljön. Det är denna naturens rikedom som kallas för biologisk mångfald och som genererar så viktiga ekosystemtjänster för oss människor, liksom för många andra arter.

Där man lever och trivs

Livsmiljön för en växt eller ett djur är den miljö där den kan leva. Exempelvis behöver sjögräs ljus för att kunna växa, och en botten av sand eller lera för att få fäste för sina rötter. Dess livsmiljö utgörs därför av grunda mjuka bottnar dit ljuset når ner. Sjögräsängen är i sin tur en livsmiljö för många smådjur och fiskar som kan hitta både mat och skydd där.

Den fria vattenmassan är en annan viktig livsmiljö, främst för alla de små växt- och djurplankton som ju är basen i näringskedjan. Den fria vattenmassan rymmer även många fiskarter, maneter och de största djuren i havet - valarna. Vattnet ligger vanligtvis i olika skikt. Överst är salthalten lägre och temperaturen oftast högre. Det är här de flesta plankton och maneter lever. Djupare ner är det mörkare, och ibland klarare, vatten.

Många arter kan leva i flera olika naturtyper. Arter som trivs i sjögräsängar kan ofta även leva bland andra växter i havet. Många arter ändrar dessutom sina krav under olika skeden i livet, och använder helt olika livsmiljöer beroende på om den är ung eller vuxen. Eller över dygnet beroende på om den är hungrig eller behöver en säker sovplats.

En livsmiljö kan vara ganska liten, såsom skalet på en eremitkräfta. Ibland växer där uppe på skalet en helt unik art av nässeldjur. Och bland tentaklerna på nässeldjuren kan det krypa runt en nakensnäcka som betar av dem, och som man bara hittar i just den här miljön. Ett litet ekosystem i miniatyr.

Livet i havet – Livsmiljöer
Livet i havet – Vem lever var?
Havs- och vattenmyndigheten om arter och livsmiljöer
Sveriges vattenmiljö om mångfald

Styrs av fyra saker

Livsmiljöerna i havet styrs i grunden av fyra viktiga faktorer: salt, syre, ljus och bottenförhållanden. Med hjälp av dessa faktorer har forskarna delat in våra svenska havsområden i ungefär 60 olika landskap eller naturtyper.

En del livsmiljöer är väldigt vanliga - till exempel djupa lerslätter, utan solljus men med massor av djur, som utgör merparten av all bottenyta. Längs våra kuster, med dess grunda solbelysta vatten, finns istället den största variationen. I denna jämförelsevis smala remsa hittar vi exempelvis grunda skyddade vikar, sandiga stränder, vågutsatta klippor samt strandängar. En stor variation i naturtyper, som ger upphov till en mängd livsmiljöer och en stor artrikedom när det gäller både växter och djur.

En av nyckelmiljöerna i våra hav är ålgräsängarna, som inte bara är viktiga som uppväxtområden för olika marina djur utan även motverkar erosion av stränder och binder stora mängder koldioxid i sina rotsystem. Musselbankar, korallrev och algbälten är andra nyckelmiljöer, som bildar skrymslen och vrår för många arter.

SLU Artdatabanken om marina miljöer
Film om grunda vikar längs den svenska Östersjökusten

Påverkade livsmiljöer

För att behålla en artrikedom och för att motverka klimatförändringarna krävs en mångfald av fungerande livsmiljöer. Men en stor del av livsmiljöerna i våra hav har minskat i antingen utbredning eller kvalitet under de senaste decennierna.

Det är främst längs kusterna som vi människor har gjort anspråk på många områden med olika former av bebyggelse. Ute i haven har många undervattensrev farit illa av fiske och fartygstrafik. Övergödningen av våra hav påverkar också många livsmiljöer på ett storskaligt sätt, liksom klimatförändringen.

Skyddade områden

För att försöka skydda viktiga livsmiljöer i haven finns marina skyddsområden, som kan ha olika grader av skydd. Vissa områden i Sverige är klassade som naturreservat, andra som Natura 2000-områden, och så finns det en svensk marin nationalpark (Kosterhavet). Områden kan även bara vara fredade under en viss tid på året. Så är fallen med säl- och fågelskyddsområden, där det är förbjudet att gå i land på vissa öar under perioder med häckning och ungvård.

Föreskrifterna i skyddsområdena handlar om till exempel förbud mot eller begränsningar av olika former av exploatering, som vattenutbyggnad, ankring, muddring, fiske och båttrafik. Det gör att områdena fungerar som en fristad för hotade arter och ekosystem. Områdena tjänar även som en referens till påverkade områden, så att forskare bättre kan bena ut vilka miljöfaktorer som påverkar vad i haven. De flesta marina skyddsområden i Sverige har dock viss mänsklig påverkan, ofta genom olika typer av undantag och dispenser, och är alltså inte fullt skyddade.

I dagsläget ingår bara ungefär en procent av världshaven i någon form av skyddat område. I Sverige är siffran ungefär 14 procent. EU:s olika naturvårdsdirektiv har fått allt större betydelse för naturvårdsarbetet i vår närmiljö och drivit på bildandet av marina skyddsområden. EU har antagit som mål att 30 procent av haven ska vara skyddade år 2030.

Havs- och vattenmyndigheten om skyddade områden
Havs- och vattenmyndigheten: karta över marina naturreservat
Havs- och vattenmyndigheten om art- och habitatdirektivet
Kosterhavets nationalpark
Marine Protected Atlas
WWF om skyddade havsområden

Livsmiljöer behöver återställas

Många livsmiljöer har farit väldigt illa. De behöver hjälp med att återställas och att återfå sin viktiga funktion för biologisk mångfald. I vissa vatten kan vi återställa miljön till ungefär hur det har sett ut tidigare, så kallad restaurering. I andra fall får man istället förbättra miljön så gott det går.

Flera forskningsprojekt arbetar för att ta fram fungerande metoder för restaurering av viktiga miljöer. Det kan vara plantering av ålgräsängar, strandstädning, och restaurering av vattenflöden och vandringsvägar för fisk. Andra viktiga åtgärder för att återfå fungerande ekosystem kan vara uppfödning och utsättning av hotade arter.

Havs- och vattenmyndigheten: Erfarenheter av ekologisk restaurering i kust och hav
LIFE Lophelia - restaurering av ögonkorallrev
Stockholms universitet - restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön
Göteborgs universitet - restaurering av ålgräsängar
8-fjordar - plocka upp spöknät
Håll Sverige rent - strandstädning med Kusträddarna
MARBIPP - utvärdering av marin biotoprestaurering

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur.
Vid citering anges havet.nu som källa.