Återskapade våtmarker gynnar mångfald

Bestånden av kustfisk som gädda och abborre har god potential att stärkas genom att restaurera våtmarker och ta bort vandringshinder. Det visar en ny rapport om hur återställda våtmarker har påverkat kustens rovfiskbestånd. Fler insatser behövs dock för att det ska bli riktigt bra.

Sedan 2007 har nära hundra våtmarker restaurerats längs den svenska ostkusten för att gynna lek och yngelproduktion. Många genom stora frivilliga insatser. I en ny forskningsrapport utvärderas hur väl dessa åtgärder har fungerat för återhämtningen av fiskarter som vandrar för att leka i sötvatten.

- Vi kan se att det finns en god potential att bidra till stärkta bestånd av gädda och abborre genom att restaurera våtmarker och ta bort vandringshinder, säger rapportens författare Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Östersjöcentrum.

Viktiga lek- och uppväxtplatser för fisk har historiskt gått förlorade genom utdikning och torrläggning av marker som därefter använts till jordbruk och andra verksamheter. Detta har tillsammans med övergödning, fiske och fiskätande rovdjur bidragit till minskande bestånd av kustfisk.

Som fiskevårdande åtgärd kan våtmarkerna fungera bra över tid, men på egen hand är de inte en lösning för att stärka bestånden eller bidra till positiva ekosystemeffekter. Studien visar bland annat en bristfällig koordinering och uppföljning av de senaste årens fiskevårdsåtgärder.

- En tydligt samordnad och långsiktig förvaltning av kust och hav behövs. Det gäller ett bättre skydd mot lokal exploatering av lek- och uppväxtområden för fisk, men också en starkare reglering av kustfisket. Man bör exempelvis inte bedriva fiske i direkt anslutning till våtmarker dit lekande fisk vandrar, menar Joakim Hansen.

Studien understryker att även utformningen av fiskeriförförvaltningen i öppet hav måste ha en tydligare tillämpning av ekosystemansatsen och ta hänsyn till påverkan på kustens ekosystem.

- Sjöar och våtmarker är centrala i hur vi hanterar problematiken med övergödning och torka och hur vi ska uppnå våra miljömål. Förvaltningen av våra kustbestånd är också avhängigt hur vi förvaltar utsjöbestånd som sill, strömming och torsk, avslutar Tobias Borger, länsfiskekonsulent i Kalmar län.