Ålgrässkydd – ny metod för att satsa rätt

Det viktiga ålgräset är på väg att försvinna från västkustens kustområden, och dyra åtgärder sätts in för att rädda bestånden. Vilka bestånd ska man satsa åtgärderna på? En grupp forskare har utvecklat en metod som kan användas vid beslut kring restuarering av ålgräsängar, men som även kan tillämpas för andra hotade miljöer.

Ålgräset är en marin växt som har en mycket viktig ekologisk roll i grunda kustområden. Den utgör bland annat en viktig livsmiljö för många djur och växter, stabiliserar havsbotten och förbättrar vattenkvalitén. Men ålgräset har minskat kraftigt, och dyra åtgärder sätts in för att rädda bestånden. Frågan är hur man ska välja ut vilka bestånd man ska satsa åtgärderna på. Vilka bestånd är känsligast, och vilka bestånd har störst chans att överleva med insatta åtgärder? En forskargrupp ledd av forskare från Göteborgs universitet har utvecklat en metod för att göra denna svåra bedömning.

Med hjälp av genetiska analyser, demografisk modellering och oceanografiska modeller har man visat hur frön sprids mellan olika ålgräsängar, och friska ålgräsängar har kunnat identifieras. Dessa är viktiga noder i nätverk av ålgräsängar och är därför viktiga att skydda. Forskarna har också kunnat identifiera särskilt sårbara ålgräsängar som isolerats från nätverket av ängar.

En åtgärd som börjat tillämpas är att återplantera ålgräs i områden där den försvunnit. Den nya metoden hjälper till att identifiera lämpliga områden för återplantering, så att de områden där ålgräset återplanteras återfår sin viktiga ekologiska roll.

Genom att välja rätt områden för restuarering av ålgräsängar kan en hög genetisk mångfald främjas, vilket ökar ålgräsets tolerans inför framtida miljöförändringar. Metoden fungerar väl för ålgräsängar, men skulle också kunna användas för andra arter och livsmiljöer. Forskarna hoppas därför att metoden ska användas inom naturskydd i andra länder och för andra hotade miljöer, till exempel skogar och korallrev.