Sök i havet.nu

Sidor på Havet.nu

• Måste hålla sig flytande (havet.nu)
  Medan vi på land har bland annat blåsippor och tussilago utgörs havets vårblomning av kiselalger och dinoflagellater. Likt växterna på land behöver de solljus och näring för att tillväxa och må bra. N...
• Uppwelling (havet.nu)
  Då ytvatten vid kusten flyttas utåt havet på grund av vindrörelser måste en kompensation ske och vatten från djupare områden transporteras därför uppåt. Detta fenomen kallas uppvällning och är av stor...
• Fakta om havsområdet (havet.nu)
  Egentliga Östersjön är den del av Östersjön som sträcker sig från södra Ålands Hav till de danska sunden. Norra Ålands Hav, Finska Viken och Rigabu...

Nyheter

• Ny manetart upptäckt i Sverige (Nyhet)
  Upptäckten gjordes i april, och internationella experter har nu bekräftat att det är en bägarmanet av arten Craterolophus convolvulus. Eftersom maneten var ovanligt stor – fyra centimeter mot normalt ...
  
  (2020-07-01)
• Spigg behöver övervakas (Nyhet)
  Kan den lilla spiggen, som de flesta nån gång som barn håvat in, ha en stor påverkan på Östersjöns ekosystem? Ja, enligt forskare vid SLU. För första gången har en ordentlig kartläggning av spigg i Ös...
  
  (2019-05-15)
• Ny östersjöart under lupp (Nyhet)
  I en finsk studie som presenterades i våras visades att det man tidigare trott var två olika fortplantningsstrategier hos Östersjöns skrubbskädda i själva verket var beteenden hos två olika arter. Båd...
  
  (2018-08-15)
• Evolution i expressfart (Nyhet)
  Det har länge varit känt att skrubbskäddan i Östersjön haft två olika fortplantningsstrategier: en utsjölekande variant med ägg som flyter i vattenmassan och en kustlekande variant med ägg som sjunker...
  
  (2017-05-29)
• Varmare klimat kan ge mer giftigt kvicksilver (Nyhet)
  Ett varmare klimat väntas leda till att mängden älvvatten som rinner ut vid kusterna kommer att öka för stora regioner på norra halvklotet, inklusive östersjön. Forskning vid Umeå universitet och SLU...
  
  (2017-01-30)
• äntligen en bestämningsnyckel för havsborstmaskar (Nyhet)
  Den mest välkända havsborstmasken är kanske sandmasken Arenicola, som lämnar sina högar av renad sand på grunda bottnar på västkusten. Nästan alla havsborstmaskar lever i havet, en del kryper fritt bl...
  
  (2014-01-17)
• Fler nyheter om "vattenmassan"

Rapporter

• Fosforfällning i en brackvattenfjärd - en förstudie i Östhammarsfjärden ( Uppsala)
  Östhammarsfjärden i Uppsala län har stora problem med övergödning som bland annat leder till algblomning och syrgasfria bottnar. En betydande orsak är läckage av fosfor som lagrats i bottensedimenten....
  (2012)
• Fosforfällning i en brackvattenfjärd - en förstudie i Östhammarsfjärden (Länsstyrelsen i Uppsala)
  Östhammarsfjärden i Uppsala län har stora problem med övergödning som bland annat leder till algblomning och syrgasfria bottnar. En betydande orsak är läckage av fosfor som lagrats i bottensedimenten....
  (2012)
• Vattenmassans biologi (Bottniska viken 2005)
  Näringssituationen i Bottniska viken har varit stabil de senaste 10 åren. Det visar de flesta variabler som mäts inom programmet "Vattenmassans biologi". I Bottenviken har dock biomassan av växtplankt...
  Johan Wikner, Agneta Andersson,  (2006)
• Vattenmassans biologi (Bottniska viken 2004)
  Planktonsamhällets sammansättning och produktion har varit stabil de senaste åren. Cyanobakterierna i Bottenhavet har ökat svagt. Artikeln bekriver även andra variabler, såsom bakterieproduktion och b...
  Agneta Andersson, Siv Huseby, Johan Wikner,  (2005)
• Varför ökar inte kvävet när fosforn ökar? (Östersjö 2005)
  Syreförhållandena i djupvattnet har en avgörande betydelse för den interna biogeokemiska omsättningen av näringsämnen i Östersjön. Vattekvaliteten i kustområden måste därför bedömas med hänsyn till bå...
  Ulf Larsson, Lars Andersson,  (2005)
• Mjukbottenfauna (Bottniska viken 2002)
  Nationell övervakning av mjukbottenfauna i Bottniska viken....
  Kjell Leonardsson, Annica Karlsson,  (2003)
• Vattenmassans biologi (Bottniska viken 2001)
  Nationell övervakning av biologin i den fria vattenmassan (d.v.s själva vattnet) i Bottniska viken....
  Andersson, Agneta; Wikner, Johan,  (2002)
• Näringsmängden ökar - syrebrist orsaken (Östersjö 2000)
  Larsson, Ulf; Andersson, Lars,  (2000)
• Svår syrebrist - ingen ny historia (Östersjö 2000)
  Vad är det som orsakar den rådande syrebristen i Östersjöns djupvatten? Är det övergödning, klimateffekter eller helt naturliga processer? Oceanografer och geologer skriver om problemet utifrån sina r...
  Lars Andersson, Rolf Hallberg ,  (2000)
• Fler rapporter om "vattenmassan"

Havsutsiktsartiklar

• Kisel - en doldis med stor betydelse (HavsUtsikt, nr 2/2006)
  Åsa Danielsson, Lars-Arne Rahm
• Fler HavsUtsiktsartiklar om "vattenmassan"

Forskare och Experter

• Peter Tiselius
  Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap
• Georgia Destouni
  Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi
• Mikael Hansson
  Sublight Technology AB, Undervattensteknik
• Joakim Lücke
  Stockholm Vatten AB, Kvalitets- och miljöstyrning
• Johan Wikner
  Umeå universitet, Ekologi, miljö och geovetenskap
• Fler experter på "vattenmassan"

Länkar

• Göteborgs universitet, Marin kemi, 15 hp
  Kursen är en introduktion till den marina kemin och omfattar organiska och oorganiska reaktioner i vattenmassan såväl som vid sedimentytan.
  Länken finns på följande sidor: