Läget för gädda, gös och abborre i de stora sjöarna ser bra ut medan flera av Östersjöns fiskbestånd inte ligger på hållbara nivåer. I den årliga fiskbarometern presenteras både orosmoment och ljusglimtar. .

I Ålands hav är salthalten för låg för att torsken ska kunna fortplanta sig. Ändå finns ett bestånd av välmående och snabbväxande individer just här. Ny forskning har undersökt var dessa kommer ifrån.

Fosfor behövs för att kunna odla mat, men i Östersjön bidrar ämnet till övergödning och syrebrist. Nu vill KTH-forskare vända problemet till en resurs: genom att utvinna fosfor ur bottensediment kan Europa minska sitt importberoende – och samtidigt ge havet en chans att återhämta sig.

För att minska påverkan på biologisk mångfald vid nybyggnation under vattnet kan man utgå ifrån ekologisk design. Det innebär att nya konstruktioner på olika sätt efterliknar de livsmiljöer man har trängt undan, så att det lokala växt- och djurlivet stannar kvar i området. .

Ungefär 150 nya arter har kommit till Östersjön under de senaste hundra åren. Det här är berättelsen om tre olika musslor som alla kommit till Östersjön från andra sidan Atlanten. .

Sjuryggen är en knubbig, långsamsimmande fisk. Sjuryggens bukfenor är omvandlade till en stor sugskiva som de kan suga fast sig vid berget med. Hanen som kallas stenbit är mörkare gråaktig än honan, och under leken går hans färger i rött.