Gaviksfjärden

Växt- och djurliv

Fjärden utgör ett viktigt lekområde för strömming, abborre och gädda, och det finns fem vattendrag med uppvandrande fisk. Även fågellivet är rikt, med bland annat vigg, ejder, örn, roskarl, tärnor, fiskmås, skrattmås, svarthakedopping, olika änder och vadare.

Blåstång /smaltång växer inne i fjärden, trots den låga salthalten, och kransalger av tre arter, Borststräfse (Chara aspera), Grönsträfse (Chara baltica) och Havsrufse (Tolypella nidifica) har registrerats.

Tydlig vårblomning av växtplankton

Tätheterna av växtplankton fluktuerar kraftigt mellan olika årstider i Gaviksfjärden, med en vårblomingstopp i slutet av april-början av juni och därefter lägre värden. Vissa år kan även en svag höstblomning uppstå.

Vårblomningarna består till stor del av olika arter av kiselalger (Diatomophyceae) och dinoflagellater (Dinophyceae) och vissa år utvecklas även autotrofa ciliater (Litostomatea, här med arten Mesodinium rubrum som enda representant) tidigt. Därefter följer ett mer blandat samhälle under sommaren då olika blågröna alger (Nostocophyceae), rekylalger (Cryptophyceae) mm tillkommer. Så gör även häftalger (Prymnesiophyceae) och Prasinophyceae.

Under hösten kan ungefär samma arter som under sommaren förekomma men i den mån en svag höstblomning uppstår är ofta kiselalger inblandade.

Vårblomningarnas relativa sammansättning av kiselalger och dinoflagellater är ekologiskt intressant då de förstnämnda är tyngre och i större utsträckning än dinoflagellaterna sjunker till botten efter vårblomningens slut. Fördelningen av dessa alggrupper kan påverka hur mycket producerat organiskt material som sedimenterar till botten alternativt stannar i vattnet, vilket i sin tur kan påverka de bottenlevande djuren.

Fem djurplanktongrupper vanligast

Djurplanktonsamhället i Gaviksfjärden domineras av fem arter/grupper när det gäller den totala biomassan. Det är hoppkräftorna Acartia spp., Eurytemora sp. och Limnocalanus macrurus, samt hinnkräftan Bosmina coregoni maritima och hjuldjuren Synchaeta spp. Under ett år fluktuerar djurplanktonsamhället kraftigt i antal och artsammansättning i en säsongsmässig succession.

Abborren dominerar fisksamhället

Totalt har 20 olika fiskarter fångats vid provfiskena. Den fisk som viktmässigt dominerar på mindre än 10 meters djup är abborre, med cirka 40 procent av fångsten. Därnäst kommer i tur och ordning mört, strömming, storspigg och sik. Samma arter dominerar på antalsbasis men med lite olika inbördes rangordning eftersom individerna är olika stora hos dessa arter. Arterna hornsimpa, nors, tånglake och siklöja återfinns oftast på 10 till 20 meters djup.