Vattnets rörelser

Vattnet i havet är i konstant rörelse. Solen och månens dragningskraft gör att vattennivån på vissa platser varierar flera meter. Vinden rör upp vågor som bryts när de når land. Havsströmmar påverkar klimatet över hela världen.

Vågor

Vågrörelser bildas genom att vindar flyttar vatten på öppet hav. Då bildas regelbundna cirkulationsrörelser under vattenytan. Avståndet mellan vågorna och höjden på dem beror på vindhastigheten. När vågen når ett tillräckligt grunt djup bryts den mot klippan eller stranden.

Om en strand består av klippor, stenar, sand eller lera beror bland annat på hur skyddad den är från vågor. Ju mer utsatt en strand är för vågor och vindar, desto mer av finkornigt material svallas bort. Kvar blir stenar och block. I områden som inte utsätts för kraftiga vågor och där botten är flack blir finkornigt material kvar.

Vindvågor - SMHI

Strömmar och cirkulation

Det är flera olika krafter som styr hur vatten flyttas runt i världshaven. Jordens lutning och rotation, tillsammans med vindar, är grundkrafterna som gör att strömmar bildas. Men havsströmmarna påverkas även av att vattnets densitet är olika beroende på dess temperatur och salthalt.

Strömmar vid ytan är bland annat ett resultat av Corioliseffekten, som beror på jordens rotation och gör att vattenmassan flyttas medurs på norra halvklotet och moturs på södra.

Djuphavsströmmar påverkas av de olika skikt som finns i vattnet. De här skiktningarna bildas eftersom kallt vatten är tyngre än varmt och vatten med hög salthalt är tyngre än det med lägre salthalt. Det så kallade termohalina transportbandet (ocean conveyor belt) skapar ett världsomfattande transportsystem som styrs av salthalt och temperatur. I norr och söder kyls vattnet ner och sjunker, och på samma sätt stiger varmt vatten ju närmare ekvatorn det kommer. Den här cirkulationen är nödvändig för ett liv i djuphavet.

Havens rörelser har även stora effekter på klimatet och Golfströmmen värmer till exempel upp områden i norra Europa.

Den förunderliga corioliseffekten - SMHIYtvattenströmmar - SMHIHavsströmmar - SO-rummet

Vattenstånd

Månens och solens dragningskraft gör att havsnivån varierar under dygnet, så kallat tidvatten. Tidvatten beror på att månen och jorden rör sig i förhållande till varandra och solen. När vattennivån är som lägst kallas det för ebb, och när vattnet är som högst för flod. På Sveriges västkust kan den här tidvattenhöjden variera som mest några decimeter, medan skillnaden på östkusten bara är några centimeter. Det kan jämföras med den över 12 meter stora skillnaden mellan ebb och flod i Fundy Bay på den nordamerikanska östkusten.

Vattenståndet kan också variera på grund av till exempel tillrinning till havet från land, lufttryck, vindrörelser och landhöjningen. Just nu pågår en höjning av havsnivån över hela världen på grund av den globala uppvärmningen som gör att polarisarna smälter. Vatten utvidgar sig också när dess temperatur ökar.

I Östersjön kan vattenståndet vara högre på ena kusten och lägre på den motsatta. Det beror på att vindar flyttar vattnet, ungefär som skvalpet i en balja svänger vid rörelse. Fenomenet kallas vattenpendling.

Tidvatten - SMHIHavsvattenstånd - SMHI

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.