Fakta om världens hav

Oceaner och hav täcker över 70% av jordens yta, så det är med all rätt som jorden kallas för "den blå planeten". Om man liknar jorden vid ett äpple så ryms havens största djup och grundaste områden i äpplets skal. Ändå kan haven vara över en mil djupa.

Livet började i havet

När vår planet bildades uppstod snart enorma vattenmassor över stora delar av klotet. Medan kontinenterna utformades rådde instabila förhållanden på land, medan havet erbjöd en relativt gynnsam miljö där liv kunde utvecklas och frodas. Därför inte bara uppstod, utan utvecklades de flesta ursprungliga livsformerna i havet. Än i dag uppvisar den marina miljön en formrikedom som inte har sin motsvarighet i något annat ekosystem.

Extrem miljö

Samtidigt som havet är ett gynnsamt system för biologiskt liv, så finns det många olika ytterligheter vad gäller livsmiljöer i havet. Det finns liv i temperaturer från under fryspunkten i isar till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Det finns havsorganismer i allt från tropikernas korallmiljöer till polartrakternas ishav, och från strandlinjen till tusentals meters djup och oerhörda tryck. Där hav möter land finns extremer i form av vågexponering, torka och UV-strålning, och just där finns en enastående biologisk rikedom. Vissa organismgrupper nyttjar hela spektrat av livsmiljöer.

Oceaner och bihav

Världshaven delas in i tre oceaner; Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Stilla havet är det i särklass största av världshaven och täcker 1/3 av jordens yta. Havsområdet runt Antarktis räknas ibland som en egen ocean, Antarktiska oceanen. Till de olika oceanerna hör mer eller mindre avgränsade bihav. Medelhavet, Nordsjön och Norra Ishavet är exempel på bihav till Atlanten. Mer än hälften av världshavens yta har en yttemperatur som är högre än 20 grader Celsius. Kallt polarvatten fyller däremot de stora djupvattenbassängerna, och världshavens medeltemperatur är därför bara ca 3,5 grader Celcius.

Höjdskillnader som äppelskal

Oceanerna genomkorsas av en enorm bergsformation, Centralryggen. Centralryggen delas i mitten av en sprickzon och korsas av förkastningssprickor. Vid sidorna om ryggen breder djuphavsslätterna ut sig. Endast på få platser når djuphavsformationerna över havsytans nivå. Ett exempel är Island, som är en del av Centralryggen i Atlanten. Medeldjupet i världshaven är ungefär 3700 m. Det största djupet är mer än 11 km, och finns i Marianergraven i Stilla havet. Men även om vi kan uppfatta havsdjupen som väldigt djupa, såväl som vi tycker att de högsta bergen är väldigt höga, så ryms alla höjdskillnader på jordens yta inom 20 kilometer. Det innebär att om vi liknar jorden med ett äpple så får det högsta berget och den djupaste graven i havet plats inom äpplets tunna skal!

Läs mer om världshaven

World Ocean Observatory
MarineBio Conservation Society
Ocean facts - National Geographic Kids
Ocean surface topography from space, NASA
Hav och fiske - Världsnaturfonden

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.