Varför måste havet övervakas?

Våra hav är under ständig förändring. En del av förändringarna är naturliga medan andra är orsakade av människan. För att hålla koll på förändringar som orsakas av oss och kunna sätta in åtgärder mot miljöproblem krävs omfattande mätningar under lång tid. Det är vad miljöövervakningen gör.

Resultaten från miljöövervakningen utgör grunden för miljöarbetet. De ger en lägesbeskrivning av havsmiljöns tillstånd och varnar för störningar. När åtgärder satts in för att minska effekten av miljöproblem kan miljöövervakningsdata ge svar på om åtgärderna haft avsedd effekt.

Naturvårdsverket om miljöövervakningHavs- och vattenmyndigheten om miljöövervakning i marin miljö

Långsiktighet är A och O

Att kunna skilja på naturliga förändringar och förändringar som orsakats av människan kräver att mätningarna görs under lång tid. Metoderna måste vara väl genomtänkta, så att de kan göras på liknande sätt år efter år. Det gör att resultaten kan jämföras mellan år och att trender kan upptäckas.

Många olika mätningar har gjorts under årens lopp, men i Sverige påbörjades en mer systematisk miljöövervakning år 1978. Långa tidsserier av data har byggts upp, vilket gör att man kan gå tillbaka till dessa för att få perspektiv på dagens resultat. De svenska mätseriernas längd är i många fall unika i världen.

För att de långa tidsserierna ska vara användbara krävs att de är kvalitetssäkrade och tillgängliga. I Sverige finns ett system för detta, där olika myndigheter har utsetts som datavärdar. Till dessa datavärdar skickas mätvärden in i ett bestämt format, så att de sedan går att använda för statistiska beräkningar.

Havet.nu: Hur övervakas havsmiljön?SMHI:s datavärdskap för oceanografi och marinbiologiSLU:s datavärdskap för provfiskedataSGU:s datavärdskap för metaller och organiska miljögifterNaturvårdsverket om datavärdskapHavs- och vattenmyndigheten om datavärdskap

Miljömålen följs upp

Resultaten från miljöövervakningen är viktiga för att vi ska kunna följa upp de svenska miljömålen. Förutom det övergripande generationsmålet finns 16 miljökvalitetsmål, där flera har tydliga kopplingar till havsmiljön. Ett av målen, Hav i balans samt levande kust och skärgård, inriktar sig helt på havsmiljön. Det målet anger bland annat att våra havsområden ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och en bevarad biologisk mångfald. Inom miljöövervakningen samlas data in som kan användas för att exempelvis beskriva den biologiska mångfaldens utveckling.

Sveriges miljömålMiljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Lagar och konventioner

Vad som mäts inom miljöövervakningen bestäms av miljölagstiftningen, men också av Sveriges åtaganden om rapportering inom internationella direktiv och konventioner. Framför allt EU:s miljöpolitik ställer stora krav på internationell rapportering. Sverige har anslutit sig till ett 40-tal internationella konventioner, och flera av dessa har kopplingar till den marina miljön.

Havs- och vattenmyndigheten om konventionerNaturvårdsverket om konventioner

Rapportering - en fråga om demokrati

Resultaten från miljöövervakningen rapporteras på många olika sätt. Data görs tillgängliga för att kunna användas vidare inom forskning. Själva lagringen av data är också viktig – det måste vara möjligt att gå tillbaka till äldre uppgifter vid bedömning av trender och tillstånd.

Sammanställda resultat och bedömningar grundade på miljöövervakningen rapporteras i olika former, så att alla som vill kan få reda på hur havet mår. Det är till syvende och sist en demokratifråga. Information om resultaten ger alla möjlighet att få kunskap i dessa frågor, och därigenom kunna delta i den politiska debatten kring hur samhället ska prioritera sina resurser.

Sveriges vattenmiljö SvealandskustenVISS - Vatteninformationssystem Sverige

Källor

Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Vid citering anges havet.nu som källa.