Tiotals ton rödlistad pigghaj dumpas som bifångst

Varje år dumpas tiotals ton rödlistade pigghajar i form av bifångst från fisket längs västkusten. Hur många som överlever beror på hur de fångas, samt hur snabbt de sätts tillbaka. Dumpningen i Lysekils hamn utreds nu som misstänkt grovt brott mot fiskelagen.

Pigghajen är fredad, vilket innebär att man inte får bedriva riktat fiske mot arten. De exemplar som tas upp som bifångst i till exempel trål får inte tas i land och säljas, utan ska skyndsamt släppas tillbaka.

Förra året dumpades officiellt närmare 23 ton pigghaj som bifångst, enligt uppgifter som SVT Nyheter väst tagit fram. Mörkertalet kan dock vara stort. Och bara en mindre del av de pigghajar som tas upp och sedan släpps tillbaka överlever processen, säger de experter som SVT Nyheter väst talat med.

Enligt Havs- och vattenmyndigheten är överlevnadschanserna rimligt goda för en pigghaj om återsättningen sker omedelbart. Vad som mer inverkar på hajens chans att överleva är bland annat hur stor volym på trål som används, eller hur länge ett garn ligger ute. Enstaka hajar utan mekaniska skador har god chans att simma vidare. Däremot i större fångster, med mycket tyngd, är det högre risk för att individer inte överlever.

Beträffande de pigghajar och rockor som hittades dumpade i Lyselkils hamn i mars så utreds det nu av Kustbevakningen som misstänkt grovt brott mot fiskelagen. Den säger att återsättning ska ske direkt på fångstplatsen, men enligt Havs- och vattenmyndigheten är det uppenbart att i det här fallet har fångsten tagits med ombord och sedan dumpats i hamnen.

När Statens veterinärmedicinska anstalt undersökte fiskarna fann man spår av något som kan vara färg från fartyget. Genom att analysera färgen hoppas man kunna knyta den till det specifika fartyg som genomfört dumpningen.