Under 2018-2019 anmälde sig drygt 40 dykare till marint faunaväkteri. Det resulterade i många nya fynd av marina arter och flera observationer av rödlistade arter.Läs mer

Krabbtaskan är ett tiofotat kräftdjur som tillhör samma släkte som humrar, kräftor och räkor. I Sverige finns den på västkusten i Kattegatt och Skagerrak och i norra Öresund.Läs mer

Rovfisk som abborre, gädda och torsk kan påverka hela kustekosystemet genom att äta och begränsa mängden småfisk och krabbor. Avsaknad av rovfisk i ett område kan få lika stor effekt på mängden trådalger som övergödning.Läs mer

Genom att analysera DNA hos vitmärlor kan man få fram en sammantagen bild av alla miljögifters påverkan utan att analysera de olika miljögifterna.Läs mer

Ganska mycket är bekant när det gäller ekologin hos Östersjöns vanligaste bottendjur, men få känner kanske till hur mycket synförmågan bidrar till deras beteende.Läs mer

Medan blåsippor och tussilago slår ut i sin efterlängtade prakt på land går vårens stora blomning i våra hav och sjöar oss människor ganska omärkt förbi. Vårblomningen i våra hav är dock den viktigaste och den största blomningen under året, och tittar man närmare på den i ett mikroskop så är den minst lika vacker som en blåsippsbacke.Läs mer

Läs mer

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är Sveriges vanligaste hajart. Den reproducerar sig upp till fyra gånger per år och i våra vatten blir den oftast runt en meter lång.Läs mer

Tånglake är allmänt förekommande längs med hela den svenska kusten. Tånglaken trivs i kallt vatten, och är en av de arter som missgynnas av klimatförändringar.Läs mer

I Bottenhavet finns ett stort bestånd av blåstång där alla individer härrör från en och samma honplanta. Hela beståndet reproducerar sig vegetativt, och de är därigenom alla honor. Men bristen på genetisk variation gör att beståndet går en oviss framtid till mötes. Läs mer

Forskare har för första gången kunnat visa att strandkrabbor skickar signaler till hjärnan när de utsätts för smärta Läs mer

Det är viktigt att utforma fiskefria områden så att de får maximal effekt vad gäller skydd av fiskbestånd. Utifrån en utvärdering av fem fiskfria områden i Sverige har forskarna formulerat fyra råd för hur dessa områden ska utformas. Läs mer

En mussla som tidigare antogs vara utdöd i svenska vatten har plötsligt dykt upp igen, efter över 30 år. Upptäckten gjordes under den årliga miljöövervakningen av mjukbottnar längs Sveriges kuster i Singlefjorden norr om Strömstad Läs mer

Krabbor, som vi ser dem, har utvecklats inte bara en gång under evolutionen, utan hela fem gånger. Varför bildas det massa olika krabbor? Läs mer

Vad känner en hummer som kokas levande? Smärta? Rädsla? En sammanställning av forskning påvisar att humrar kräftor och bläckfiskar faktiskt kan lida. Detta kan komma att få konsekvenser för hur vi enligt djurskyddslagen ska hantera dessa djur. Läs mer

En ny studie visar att en blåval kan äta ungefär 16 ton krill varje dag – vilket är tre gånger mer än vad forskarna tidigare beräknat. Det här visar att valarna har en viktig roll i havens ekosystem. Läs mer

Att det finns mycket fisk är farligt; om man är en hoppkräfta. För då ökar risken att man blir uppäten. Norska forskare har nu visat att hoppkräftor som känner lukten av fisk i vattnet blir vuxna snabbare, sannolikt för att hinna föröka sig innan de blir fiskmat. Läs mer

Göteborgs stad har nyligen beslutat att anlägga speciella skyddsområden för ålgräs. Ytterst glädjande eftersom närmare 80 procent av ålgräsängarna i södra Bohuslän har försvunnit sedan 1980-talet, säger forskare. Läs mer

Ålgräsängar är oumbärliga för den biologiska mångfalden i havet, men har sedan 50-talet minskat kraftigt. I sommar görs den största återplantering av ålgräs som någonsin genomförts i Sverige och Norden Läs mer

Fiskefria områden och områden med redskapsbegränsningar året om verkar på liknande sätt på bestånd av fisk och kräftdjur, eftersom effekterna bygger på att överlevnaden inom området ökar till följd av ett minskat fisketryck. Analyserna visar att dessa fredningsformer ger positiva effekter på bestånden inom områdena, framför allt genom en ökad förekomst av storvuxna individer och i vissa fall även genom en ökning av den totala beståndstätheten. . Läs mer

En sammanställning över studier som påvisar att bläckfiskar och tiofotade kräftdjur, såsom humrar och kräftor, har förmåga att känna känslor. Baserat på resultaten från rapporten föreslås att dessa djurgrupper innefattas av Storbritanniens djurskyddslag. . Läs mer

I kust- och havsförvaltningen är behovet av heltäckande utbredningskartor över viktiga fiskhabitat stort både på regional och nationell nivå. Kartorna efterfrågas för både fiskförvaltning, områdesskydd och havsplanering, liksom för hanteringen av tillstånds- och dispensärenden.

Habitatmodellering där man kopplar förekomst av arter i provfisken till olika miljövariabler och på så sätt predikterar lämpliga habitat är en metod som gör det möjligt att ta fram heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata. Läs mer

Vidsträckta lerbottnar är den vanligaste bottenmiljön i Östersjön. I de översta centimetrarna av botten lever en mängd olika djur, såsom musslor, maskar och kräftdjur. De är viktiga för omblandningen och syresättningen av bottenmaterialet, och även som föda för fisk. Läs mer

Vidsträckta lerbottnar är den vanligaste bottenmiljön i Östersjön. I de översta centimetrarna av botten lever en mängd olika djur, såsom musslor, maskar och kräftdjur. De är viktiga för omblandningen och syresättningen av bottenmaterialet, och även som föda för fisk. Läs mer

Föroreningar påverkar parnings- och ätbeteende hos kräftdjur. Föroreningar i havet från till exempel båtar försämrar luktsinnet hos kräftdjur, något som i sin tur kan störa viktiga beteenden som parning och förmågan att hitta mat. . Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Läs mer

Ny svensk metod avslöjar kemikaliers giftighet hos kräftdjur. Metoden visar på giftiga effekter av enskilda kemikalier, men den används också för att kontrollera utsläpp från fabriker och avfallsanläggningar. Strävan är att ha samma regler i hela världen, varför metoden är under utredning för att bli internationell standard. Läs mer

Blåstången är den viktigaste fleråriga brunalgen i Östersjön. Den kan bilda mer eller mindre täta "skogar" från ytan och ner till 10 m djup. I blåstångsamhället finner andra växter och djur (bland annat uppväxande fisk) livsrum, föda och skydd. Läs mer

Musslor skapar en livsmiljö för andra arter att leva i och syftet med avhandlingen var att studera mångfalden av arter bland djur och alger som lever tillsammans med blåmusslan. Avhandlingen behandlar också blåmusslans funktion som filtrerare, i liten skala såväl som dess storskaliga betydelse för näringscirkulationen i Egentliga Östersjön. Miljöer som skapats av blåmusslor uppvisar en stor biologisk mångfald och betydelsen av musslor är störst på mjuka bottnar. Läs mer

Två av de största miljöproblemen i Östersjön är föroreningar och syrebrist, som båda utgör allvarliga miljöproblem för havets organismer. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av den blandning av miljögifter de utsätts för, speciellt i kombination med syrebrist. Vitmärlan är ett bottenlevande kräftdjur som visat sig reagera på tydligt olika sätt beroende på vilka problem den utsatts för, något som är praktiskt eftersom man sällan vet hur miljöförhållanden har varit på olika djupbottnar. Läs mer

Omkring 70% av jordens yta är täckt av vatten, vars botten domineras av mjukt sediment såsom lera, gyttja och sand. Detta är en viktig livsmiljö för många organismer såsom maskar, musslor och kräftdjur. Dessa bottenlevande djur (bentisk makrofauna) har flera viktiga funktioner; exempelvis syresätter de sedimentet, omfördelar partiklar och näringsämnen och utgör en viktig föda för andra organismer. Läs mer