Skrubbersystemens vinnare och förlorare

Fartyg som investerat i skrubbersystem för att klara utsläppskraven tjänar in investeringskostnaden på några år, genom att kunna fortsätta använda den billigare tjockoljan som bränsle. Den stora förloraren i detta är havsmiljön. De samhällsekonomiska kostnaderna för utsläppen, och för de oljeutsläpp som orsakas av dessa fartyg, är skyhöga. Det visar en ny studie från Chalmers tekniska högskola.

Sedan 1970-talet har tjockolja varit det vanligaste fartygsbränslet. För att sänka utsläppen används numera ofta ett så kallat skrubbersystem, där havsvatten pumpas upp och sprayas som en dimma över avgaserna. Detta hindrar svavelföreningar att spridas i luften. Många fartyg kan på så sätt fortsätta att använda tjockolja och ändå följa de utsläppskrav som Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, införde år 2020.

Skrubbervattnet släpps ut helt orenat i havet, vilket visat sig ha stora negativa effekter för havsmiljön. Mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt skrubbervatten släpps ut i Östersjön varje år. Skrubbervatten står för upp till 9 procent av de totala utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH) till Östersjön. En ny studie från Chalmers tekniska högskola visar att utsläppen har orsakat samhällsekonomiska kostnader på mer än 680 miljoner euro mellan 2014 och 2022.

De som tjänar ekonomiskt på att använda skrubbersystem är rederierna. Att investera i skrubbersystem har kostat en hel del, men eftersom tjockoljan är så mycket billigare än lågsvavligt bränsle kommer investeringen att betala sig. För de flesta fartyg med skrubbersystem är denna gräns redan nådd. Branschen som helhet tjänar idag stora summor på att köra fartyg på tjockolja i stället för det renare alternativet.

Det pågår en diskussion om att förbjuda utsläpp av skrubbervatten. Frågan är uppe på agendan på flera nivåer inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), och diskuteras även på EU-nivå och i Sveriges riksdag. Ett svenskt beslut om förbud har ännu inte fattats.