Skarvens ägg kan ge besked om miljögifter

Skarvarna är inte de mest omtyckta av våra fåglar. Men de kan faktiskt komma till nytta i miljöövervakningen. En ny studie visar nämligen att deras ägg kan användas för att följa miljögifter i naturen.

Fågelägg från bland annat sillgrisslor (Uria aalge) samlas in regelbundet för att analysera halterna av miljögifter i dem, vilket ger en fingervisning om hur mycket miljögifter det finns i vår natur.

Storskarven (Phalacrocorax carbo) lever längs hela Sveriges kust och vid många sjöar. På grund av den stora utbredningen, och eftersom den dessutom befinner sig högt upp i näringsväven, skulle storskarven kunna vara en bra art att använda i övervakningen av miljögifter.

Problemet är att storskarven övervintrar längre söderut, och det har därför varit osäkert om den bildar sina ägg från det den äter i Sverige eller från sina kroppsreserver. Om äggen bildas från kroppsreserverna är storskarven ingen bra art att använda om man vill veta vilka miljögifter som finns i våra svenska vatten.

För att ta redan på mer om hur skarvens ägg bildas har en grupp forskare från Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet analyserat så kallade stabila isotoper av kol, kväve och svavel i äggen. De här isotopmätningar tyder på att skarvarna till största delen bildar sina ägg från fisk som de har ätit där äggen läggs.

− Kombinationen att skarvar bildar ägg från lokalt fångad föda och att de är spridda längst hela Sveriges kuster och många sjöar gör att skarvägg lämpar sig väl för övervakning av miljögifter, säger Maria Overgård vid Sveriges lantbruksuniversitet, som är en av forskarna bakom studien.