Ny rapport om våra sälar

Positiv trend för gråsälen, negativ för knubbsälen och oklar för vikaresälen. En ny rapport berättar om våra tre sälarters tillväxt och utbredning, och deras påverkan på fisk och fiske.

Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att redovisa utvecklingen av de svenska sälpopulationernas tillväxt och utbredning.

Vikaren, som lever i norra Östersjön och Bottenviken, har en oklar trend. Den är beroende av is för att föröka sig, vilket gör att utbredningen av is är en utmaning både för vikaren och de som ska studera den. Men populationen har inte minskat avsevärt de senaste åren.

När det gäller gråsälen, som finns i hela Östersjön, fortsätter populationen att öka. Men i kärnområdet i Sverige (Stockholm, Södermanland, Östergötlands län) har gråsälen minskat sedan 2019.

För knubbsälen på västkusten har antalet räknade sälar minskat i både Skagerrak Kattegatt de senaste fem åren. Däremot har de minsta populationerna i sydöstra Östersjön och Kalmarsund ökat.

Påverkan på fiske och fisk

Den ekonomiska skadan för och ersättningen till yrkesfisket på grund av sälskador på fångst och fiskeredskap har minskat de senaste tio åren.

– Det kan förklaras dels med att vi efter 2018 har tillgång till mer tillförlitliga data, dels med att tillgången på fisk generellt minskat under perioden, säger Pia Ovik, utredare på Havs- och vattenmyndighetens fiskeriuppföljningsenhet.

Sälarnas jakt på föda kan påverka fiskpopulationer i kustnära områden både i Västerhavet och Östersjön.

– Påverkan på pelagiska eller demersala fiskpopulationer i utsjön är däremot liten i jämförelse med påverkan från mänskliga aktiviteter som fiske, säger Susanne Viker, utredare på Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald.