Havsutsikt nr 1, 2024

I detta nummer

Artikel
Iga-Maria Nestorowicz

Kallvattenkorallrev i våra hav

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.

Artikel
Johan Cederqvist

Vildlaxen som försvann

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.

Artikel
Agnes Olin och Ulf Bergström

Goda grannar gynnar rovfiskar

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.

Artikel
Rickard Stenow och Helle Ploug

Kiselalger – havets Törnrosa

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? 

Artikel
Markus Nordin, redaktionen

Havets gruvliga rikedomar

Metallfyndigheter hägrar på havsbottnarna. Många vill starta exploateringen. Men vilka biologiska konsekvenser kan en brytning få?

Artikel
Hanna Farnelid

Viktiga pikoväxtplankton

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler.

Art i fokus
Kristina Viklund, redaktionen

Laxen som hittar hem

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.

Så funkar det
Markus Nordin, redaktionen

Så funkar en mätboj

Kanske har du sett dem guppa därute någon gång. Fullproppade med teknik kan mätbojen leverera avgörande information om havet.

Forskarminnet
Peter Ljungberg

Jakten på den sista torsken

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.

Artikel

Lektionsbanken om Östersjön

Lektionsbanken är en helt ny undervisningsresurs som gör det lätt att undervisa om hav och hållbar utveckling.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Havsnajas (Najas marina)

Havsnajas är vanlig i mycket avsnörda havsvikar. Den bildar ofta mattlika bestånd. Växten är styv men skör och går lätt sönder när man tar i den. Stjälkarna är upprepat tvågreniga med grovtandade linjära blad som sitter i tretaliga kransar. Havsnajas är ettårig och blommar under sensommaren med små blommor som sitter i bladvecken. Den är tvåbyggare, det vill säga den har han- och honblommor på olika plantor. Havsnajas är anpassad för att växa i miljöer som utsätts för störning. Dess frön är omgärdade av ett hårt hölje vilket gör att de tål den syrgasbrist som kan uppstå till följd av nedbrytning i de gyttjiga bottnarna. Det gör även att de tål att åka genom tarmarna på fiskar och sjöfågel. Groning av fröna stimuleras till och med av mörker och en syrgasfri miljö. Havsnajas frön tål även frysning, vilket gör att den kan överleva om isen under en kall vinter fryser ned till botten. Den gror på våren eller försommaren så fort vattentemperaturen blivit högre än 16 °C och tillväxer som bäst när vattnet är så varmt som 20-25 °C. Havsnajas är känslig för de förändringar i miljön som uppstår i marinor, t.ex. ökad vattencirkulation och vågsvall.

ARTFAKTA

Namn: Havsnajas

Latinskt namn: Najas marina

Storlek: 10 - 60 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter