Restaurering av kransalgsängar - test av metodik med borststräfse (Chara aspera) och rödsträfse (C. tomentosa)

De negativa effekterna av muddring och dumpning av muddermassor är speciellt tydliga i grunda skärgårdsmiljöer. Kransalger är särskilt känsliga mot muddring och dumpning eftersom de är känsliga för fysisk påverkan och förändringar i ljustillgänglighet.

I den här rapporten utvärderas två återplanteringsförsök av kransalger, av arterna borststräfse (Chara aspera) och rödsträfse (C. tomentosa), i områden som utsatts för muddring och dumpning i Siviksfjärden i Gävleborgs län.

Tre olika metoder för återplantering av borsträfse har testats: flytt av plantor med spade, att fästa skott med juteband och att använda en struktur gjord av nedbrytningsbara polymerer av potatisstärkelse (BESEelements©) för att förankra plantorna. Plantering med spade var den billigaste och snabbaste metoden, medan plantering med BESEelements var dubbelt så tidskrävande och därmed relativt dyrt per kvadratmeter. Ingen metod lyckades bättre än den naturliga återkoloniseringen. För rödräfse testade vi endast plantering med BESEelements©, som inte var lyckat.

Eftersom det är både svårt och dyrt att återetablera kransalgsängar, och på grund av de positiva ekosystemtjänster som är kopplade till dem, bör det tas ett stort ansvar för att skydda dessa miljöer i Östersjön.