Plast påverkar fiskars hjärnor

En ny studie från Lunds universitet visar att plastnanopartiklar i vattnet kan ansamlas i fiskars hjärnor. Plastpartiklarna ger även upphov till beteendestörningar hos fisken, som sämre aptit och ovilja att utforska omgivningar, vilket forskarna tror kan vara kopplat till hjärnskador som plastpartiklarna orsakar.

Forskare från Lunds universitet har studerat hur nanopartiklar av plast kan tas upp av små organismer som plankton och alger, hur partiklarna transporteras genom näringskedjan och till slut hamnar i fisk.
– Vår studie är den första som visar att plastpartiklar i nanostorlek kan ansamlas i fiskars hjärnor, säger Tommy Cedervall som är kemiforskare vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Studien visar bland annat att nanoplast kan passera blod-hjärn-barriären hos fisk och på så sätt ansamlas i fiskarnas hjärnvävnad. De fiskar som påverkats av nanoplast äter dessutom sämre och utforskar omgivningen mindre, vilket forskarna tror är kopplat till hjärnskador som plastpartiklarna orsakar.

Ett annat resultat av forskningen är att djurplankton som får i sig nanopartiklar av plast dör, medan större plastpartiklar inte påverkar dem.
– Det är viktigt att studera hur plast påverkar ekosystemen och att nanoplast kan ha en kanske farligare påverkan på ekosystem i vatten än vad större plastbitar har, säger Tommy Cedervall.

Tommy Cedervall vågar dock inte dra några paralleller till ifall plastnanopartiklar skulle kunna ansamlas i andra vävnader hos fisk och därmed potentiellt kunna överföras till människan via konsumtion.