Oroande trend för Bottenhavet – näringsväven försämras

Bottenhavet är under press. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att havets näringsväv – det känsliga samspelet mellan växter och djur – har blivit svagare. Den negativa trenden påverkar inte bara Bottenhavet utan hela Östersjön, där friska ekosystem är avgörande för klart vatten, starka fiskbestånd och goda rekreationsmöjligheter.

Studien bygger på data från över 40 års miljöövervakning (1979- 2021), och för att få en helhetsbild har man har tittat på allt från växt- och djurplankton till bottenlevande ryggradslösa djur, fisk och säl.

Studien belyser bland annat hur arter som strömming och vitmärla, två viktiga delar av näringsväven, har minskat dramatiskt. Strömmingens biomassa har sjunkit och fiske efter arten har mer än fördubblats sedan tidigt 2000-tal. Samtidigt har fosfornivåerna i vattnet stigit de senaste 15 åren, trots åtgärder för att minska näringsläckage. Fosfor spelar en nyckelroll i övergödningen av Östersjön, och bidrar till bland annat tillväxten av cyanobakterier och omfattande algblomningar.

–  Det krävs snabba insatser för att minska fisketrycket och sänka fosfornivåerna, om vi ska kunna bromsa utvecklingen och förhindra att näringsväven i Bottenhavet försämras ytterligare, säger Carolyn Faithfull, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.