När en ormstjärna mister en arm så växer den snabbt ut igen. Nu har forskare upptäckt att de gener som möjliggör denna återväxt är uråldriga – något som kan öppna stora möjligheter inom medicinsk forskning Läs mer

Forskare har länge undrat hur fiskar kan avgöra varifrån ett ljud kommer. Nu har man kommit på att de gör det med hjälp av simblåsan! Läs mer

Miljontals år av evolution har utvecklat bläckfiskens sugkoppar. De kan lyfta och hålla fast – och sedan släppa taget lika lätt. Den fina förmågan försöker forskare nu härma. Läs mer

Varför förökar sig Östersjöns blåstång enbart vid fullmåne? För att förstå detta bättre ska små tångbitar skickas upp i rymden. Läs mer

Ny forskning visar att valarter som har ett klimakterium lever mycket längre än andra valarter, vilket gör att de kan ge bättre hjälp till sina barn och barnbarn Läs mer

Nya fossilfynd visar att tångskogarna av kelp längs den nordamerikanska västkusten är betydligt äldre än man tidigare trott. Redan för 32 miljoner år sedan fanns skogarna där, även om ekosystemet såg annorlunda ut då. Läs mer

På Brookfield Zoo utanför Chicago, USA, har en hajunge kläckts, utan att hajmamman blivit befruktad av en hane. Förklaringen består i en avknoppning av de egna cellerna i honans livmoder – något som kan ske även hos människor. Läs mer

För 40 år sedan hittades gamla fossiler i Frankrike under ett vägbygge. Först under pandemin fanns tid att undersöka det närmare. Det visade sig höra till ett tidigare okänt släkte bland pliosaurierna - en sorts jättelik svanödla. Läs mer

För första gången har man kunnat följa hur fostret hos en hammarhaj utvecklas. Ungefär halvvägs in i fosterutvecklingen bildas det karakteristiskt breda huvudet. Läs mer

Många fiskar är väldigt bra på att ändra färg så att skinnet matchar omgivningen. Genom att i detalj studera skinnet hos en tropisk fisk, har man nu hittat en ny mekanism bakom hur fisken kan veta hur den ser ut. Läs mer

Krabbor, som vi ser dem, har utvecklats inte bara en gång under evolutionen, utan hela fem gånger. Varför bildas det massa olika krabbor? Läs mer

Stadstrutar väljer vad de ska stoppa i sig genom att studera vad människorna äter. En grupp forskare har påvisat fenomenet genom att filma trutarna medan de själva åt chips. Frågan är bara vem som studerade vem. Läs mer

Forskare har länge vetat att bläckfiskar kan smaka på sina byten med hjälp av armarna. Men först nu har man lyckats ta reda på hur det går till – och sett att det fungerar olika beroende på om bläckfisken har åtta eller tio armar. Läs mer

För 150 år sedan inträffade den största naturkatastrof som drabbat Östersjön i historisk tid. Den så kallade Backafloden var en stormflod som orsakade översvämningar längs Skånes, Danmarks och Tysklands Östersjökuster. Läs mer

Forskare har visat att vid polerna är vattnets salthalt viktigare än dess temperatur för att det ska kunna bildas havsis. Skillnaden i salthalt mellan yt- och djupvatten hindrar varmt vatten från att tränga upp. Läs mer

Forskare har nu hittat en av de pusselbitar som saknats i vår evolutionshistoria. De har nämligen funnit de hittills äldsta fossilerna efter djur med käkar. Fossilerna tillhör fiskar som levde i Kina för mer än 430 miljoner år sedan. Läs mer

Ålgräset i Atlanten, och i våra svenska vatten, har en låg genetisk mångfald konstaterar en ny internationell studie. Det kan göra arten mer sårbar för förändringar, exempelvis nu när salthalt och temperatur ändras i och med klimatkrisen. Läs mer

Den senaste tidens värme har gjort att algblomningen har dragit igång ordentligt i Östersjön, framför allt i höjd med Gotland. Risken att förgiftas av algerna är liten - men det kan ändå vara värt att ta det försiktigt med badningen. Läs mer

Öronmaneter, blå och gul brännmanet, i massor. Varför blir det så många av dem vissa år och andra inte? Och hur ska man göra om man bränner sig? Läs mer

Den äldsta kända fågeln i Sverige är en nästan 50-årig sillgrissla. Den ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö utanför Gotland, och har nyligen hittats död i Skåne. Ringmärkning har bedrivits i Sverige sedan 1911 och har gett mängder av värdefull information om fåglarnas liv och leverne. Läs mer

Vad känner en hummer som kokas levande? Smärta? Rädsla? En sammanställning av forskning påvisar att humrar kräftor och bläckfiskar faktiskt kan lida. Detta kan komma att få konsekvenser för hur vi enligt djurskyddslagen ska hantera dessa djur. Läs mer

I tropiska vatten ses ofta hajar tätt följda av mindre fiskar. Nu har forskare för första gången sett det här fenomenet även i svenska vatten. Flera gånger har man nämligen filmat pigghajar som har taggmakrillar simmandes nära inpå sig. Läs mer

Kallt vatten binder syre bättre än varmt vatten, och i takt med den globala uppvärmningen blir havet därför allt mer syrefattigt. Forskarna spår att om knappt 60 år kan över 72 procent av världens hav ha så dåligt med syre att det kan påverka de marina ekosystemen i hela världen. Läs mer

I Patagonien lär sig fler och fler späckhuggare hur de ska stjäla fisk från fiskelinor. Det här är ännu ett exempel på späckhuggarnas stora förmåga att lära sig beteenden av varandra. Läs mer

Marina mikroorganismer "äter" klimatgasen metan som bubblar upp från havsbotten, och kan på detta vis bidra till lägre halter frisatt metan. Mikroberna kan dessutom anpassa sin konsumtion och äta mer när utsläppen ökar. Läs mer

Kungsfiskar är en grupp fiskarter med väldigt olika livslängd – vissa kan bli 11 år och andra över 200 år gamla. En jämförelse av genuppsättningen hos 88 olika arter av kungsfiskar har hjälpt forskare förstå vilka faktorer som styr att en del arter blir så pass gamla. Läs mer

En ny studie visar att en blåval kan äta ungefär 16 ton krill varje dag – vilket är tre gånger mer än vad forskarna tidigare beräknat. Det här visar att valarna har en viktig roll i havens ekosystem. Läs mer

Det är inte bara de åttaarmade bläckfiskarna (octopus) som är smarta. Även de sepialiknande tioarmade bläckfiskarna (cuttlefish) kan lära sig saker, komma ihåg dem länge och klarar dessutom att behärska sig. Läs mer

Mängden och arterna av djur och växtplankton i den fria vattenmassan varierar kraftigt över tid. Just nu är det mycket kammaneter på den svenska västkusten. Läs mer

Vältränade fridykare som dyker ned på mer än 100 meters djup, får lägre puls och lägre syrehalt i blodet. Nästan precis som sälar. Forskare vid Mittuniversitetet har studerat vad som händer i dykarnas kroppar. Läs mer

Sjöborrar anses vara beskedliga djur som främst kryper runt och betar alger och smådjur. En oväntad upptäckt, där svultna sjöborrar tillfälligt förvarats ihop med en sjöstjärna, har dock fått forskarna att tänka om. Läs mer

Forskning visar allt tydligare att fiskar är mer lika oss människor än vad vi kanske tror. I Vetenskapens värld – Fiskarnas universum berättar forskare att fiskar kan bli deprimerade och att de har olika personligheter. Läs mer

Att kunna byta ut sina gamla kroppsdelar kan låta som science fiction. Faktum är att denna förmåga inte är helt ovanlig bland ryggradslösa djur i havet. Men att kunna återbilda en helt ny kropp från bara huvudet, som vissa nakensnäckor kan göra, det tar nog priset. Läs mer

Det är inte bara stora naturkatastrofer som förändrat livet i havet under jordens långa historia. För 129 miljoner år sedan skedde en mer gradvis förändring som ledde till långtgående förändringar i den marina faunan. Läs mer

Att nya arter bildas är viktigt eftersom det ökar den biologiska mångfalden. I en ny avhandling undersöks processen när en djurart är på väg att utvecklas till två helt nya arter. Läs mer

Geologer har hittat fossila avlagringar av mystiska gångar i 20 miljoner år gammal sandsten vid Taiwans nordöstra kust. Gångarna kan ha skapats av en två meter lång undervattensmask som påminner om dagens så kallade ”Bobbit-worm”. Läs mer

Alla ålar från Europa och Nordamerika tillhör en enda gemensam population. Det har en grupp svenska forskare upptäckt och kan därmed lägga en ny pusselbit till ålens hemlighetsfulla liv. Läs mer

Delfiner har visat sig ha ett raffinerat system för att undvika dykarsjuka - de kan sänka sin hjärtrytm när de ska dyka djupt. Men plötsligt buller som skrämmer dem sätter detta ur spel. Läs mer

Ålar i Nordsjön har följt med Golfströmmen hela vägen från Sargassohavet, men måste "kliva av" den för att inte hamna i kalla Arktis och dö. Nu vet forskarna hur det går till. De följer månen. Läs mer

Att det finns mycket fisk är farligt; om man är en hoppkräfta. För då ökar risken att man blir uppäten. Norska forskare har nu visat att hoppkräftor som känner lukten av fisk i vattnet blir vuxna snabbare, sannolikt för att hinna föröka sig innan de blir fiskmat. Läs mer

Medan många encelliga organismer kan leva utan syre så har man hittills inte hittat något flercelligt djur med samma förmåga. Men nu så har forskare hittat en parasit hos lax som visade sig sakna mitokondrier, cellens kraftstation där syre omvandlas till energi. Läs mer

Marina arter som torsk, blåstång och blåmussla finns i både Västerhavet och Östersjön. Nu visar en forskningsstudie att de genetiska skillnaderna är stora beroende på i vilket havsområde arten lever. Det betyder att Östersjöns bestånd inte kan ersättas av individer från Västerhavet om de skulle gå förlorade. Läs mer

Vithajen klassas ju som en toppredator i havets näringskedja, men vad äter den egentligen? Nu har forskare undersökt maginnehållet i vithaj och därmed fått reda på vad som vanligtvis står på dess meny. Läs mer

Att vissa maneter har trådar som bränns visste du säkert. Men det finns också maneter som kan brännas på distans. Ett forskarteam har avslöjat manetarten cassiopea xamachanas hemliga vapen - den utsöndrar ett slem som gör att själva vattnet kliar och sticks. Läs mer

Mikroalger som växer på Grönlands isar gör isen mörkare. Detta får i sin tur isarna att smälta snabbare. Läs mer