Näringsdynamik i kustsystem och hav – sedimentära återkopplingsmekanismer som förstärker övergödning

Våra kustsystem utsätts för ett allt starkare tryck från mänskliga aktiviteter. Många kustnära system har drabbats av övergödning, det vill säga en ökad tillväxt av alger till följd av läckage av närsalter från land.
Trots att vi vet mycket om de processer som orsakar övergödning, saknar vi detaljerad kunskap om många av de återkopplingsmekanismer som håller kvar system i ett övergött tillstånd. Olika metoder för att återställa övergödda system är under utveckling, men det är i många fall oklart hur kustsystem kommer att svara på dessa försök till restaurering.

Den här avhandlingen visar att övergödningen har förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten i Östersjön så mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras. Författaren undersöker sedimentets roll i återkopplingsmekanismer som driver övergödning och hur transport av organiskt material från grunda till djupa delar av havsbassängerna påverkar nedbrytning och begravning av organiskt material i sedimentet. Det framgår att episoder av naturlig syresättning kan vara otillräckliga för att bryta återkopplingen mellan övergödning och syrebrist och att musselodlingar som används för att motverka övergödning endast måttligt påverkar det underliggande sedimentet under förutsättning att de placeras i rätt miljö. Som åtgärd för att minska övergödning kan andra metoder dock vara mer effektiva.

Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen på flera sedimentära återkopplingsmekanismer som förstärker övergödning. Denna kunskap kan användas i system runt om i världen för att anpassa restaureringsförsök till lokala förhållanden.