Marina framdrivningssystem bortom propellern

Det marina framdrivningssystemet, det vill säga propellern tillsammans med andra möjliga tillbehör såsom roder, kanal och energisparanordningar, fungerar ofta i kölvattnet av fartyget det är monterat på. Prestandan hos marina framdrivningssystem utvärderas i regel genom tester i modellskala i bassänger. Men den metodiken har flera begränsningar och det är därför önskvärt att utveckla datorsimuleringar.

I den här avhandlingen han man experimenterat med datorsimuleringar och föreslår tillvägagångssätt för att beskriva framdrivningssystemets interaktionseffekter. Genom att tillämpa dessa sätt förklaras sedan flera viktiga aspekter för utformning av framdrivningssystemet. Till exempel hur propellerdrift tillsammans med ett roder gynnar mindre propellerdiametrar eftersom rodret kan utnyttja den starkare slipströmsrotationen av de oundvikligen högre belastade bladsektionerna på en mindre propeller. Men också att den optimala propellerdiametern kan variera beroende på om testerna utgår ifrån en modell eller ett fartyg. En annan designaspekt som studerats är hur avlastning av bladspetsarna försämrar propellerns prestanda i större utsträckning i kölvattnet i förhållande till ett jämt inflöde. Det visas också hur trubbigare bladframkanter hos propellern har en överlägsen prestanda vid låg belastning.