Många fynd av brännande havssnöre i Bohuslän

Vinterbadare på västkusten varnas för det trassliga havssnöret och i Norge har det orsakat stora problem i laxodlingar. Det upp till 30 meter långa, brännande nässeldjuret har väckt uppmärksamhet sedan det plötsligt dykt upp i stort antal.

Arten trassligt havssnöre (Apolemia uvaria) har beskrivits som en lång självlysande fjäderboa, och den kan brännas ordentligt om man inte är försiktig. Det fick Christin Appelqvist, marinbiolog vid Göteborgs universitet, själv erfara då hon stötte på den vid en brygga i norra Bohuslän.

– Det var lite värre än en brännmanet och smärtan satt i under något dygn. Men den är egentligen inte farlig för människor, däremot för fiskar. De får brännskador som kan bli infekterade och så dör de. Eller så kleggar havssnöret igen gälarna så att fisken inte kan ta upp syre. I förra veckan fick tusentals laxar sätta livet till efter att arten kommit in i fiskodlingar i Nordnorge, berättar hon.

Arten är inhemsk men verkar ha ökat längs norska atlantkusten under de senaste åren. Den tillhör en grupp som heter sifonoforer, eller rörmanet på svenska. Djuret består av många genetiskt identiska individer som bildar en koloni där delar av kolonin simmar, andra plockar upp mat, och ytterligare andra producerar könsceller. Havssnöret växer genom att bilda fler individer i samma kedja, och kan när som helst knoppa av sig och bilda nya kolonier. Dessutom har de en förmåga att sända ut ljus, precis som mareld.

Sedan förra veckan har Christin Appelqvist fått in många rapporter om fynd längs Bohuskusten, och vad det beror på vet hon inte. Det finns väldigt lite kunskap om arten och det saknas vetenskapliga data som kan ge svar på varför den verkar ha blivit vanligare.

– Klimatförändringarna skulle kunna vara en bidragande orsak. Många forskare anser att de här ”gelédjuren” är vinnarna i ett surare hav och att det är sjöpungar och maneter som tar över. Eftersom de inte har något kalkskelett missgynnas de inte av ett lågt PH-värde. Det skulle också kunna hänga ihop med fisket och att det finns mindre fisk som äter plankton och konkurrerar om födan. Men det är förstås spekulationer, säger Christin Appelqvist.