Havsutsikt nr 1, 2024

I detta nummer

Artikel
Iga-Maria Nestorowicz

Kallvattenkorallrev i våra hav

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.

Artikel
Johan Cederqvist

Vildlaxen som försvann

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.

Artikel
Agnes Olin och Ulf Bergström

Goda grannar gynnar rovfiskar

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.

Artikel
Rickard Stenow och Helle Ploug

Kiselalger – havets Törnrosa

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? 

Artikel
Markus Nordin, redaktionen

Havets gruvliga rikedomar

Metallfyndigheter hägrar på havsbottnarna. Många vill starta exploateringen. Men vilka biologiska konsekvenser kan en brytning få?

Artikel
Hanna Farnelid

Viktiga pikoväxtplankton

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler.

Art i fokus
Kristina Viklund, redaktionen

Laxen som hittar hem

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.

Så funkar det
Markus Nordin, redaktionen

Så funkar en mätboj

Kanske har du sett dem guppa därute någon gång. Fullproppade med teknik kan mätbojen leverera avgörande information om havet.

Forskarminnet
Peter Ljungberg

Jakten på den sista torsken

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.

Artikel

Lektionsbanken om Östersjön

Lektionsbanken är en helt ny undervisningsresurs som gör det lätt att undervisa om hav och hållbar utveckling.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Skruvnating (Ruppia spiralis)

Det finns två arter av nating i Östersjön, skruvnating och hårnating. De båda arterna är väldigt lika varandra. De skiljs lättast åt genom att studera bladspetsarna under lupp. Skruvnating har sågtandad, symetrisk, trubbig bladände och hårnating osymmetrisk, sågtandad, spetsig bladände. Vid blomningstid kan man även skilja de båda arterna genom att skruvnating har betydligt längre blomstjälkar. Båda skruv- och hårnating har slingrande jordstammar med små upprätta skott. Bladen är smala och ljus- till mörkgröna. Skruvnating kan dock även växa med större sicksack-växande skott. Båda natingarna har långa bladslidor men saknar snärp. Blommorna sitter parvis i de övre bladens slidor. De är i början av blomningen dolda i bladslidorna men senare framträder de på långa skaft. Hos skruvnating är skaften decimeterlånga och skruvlikt spiralvridna, medan de hos hårnating är kortare är fem centimeter. Natingarna blommar under sensommaren och har hon- och hanorgan i samma blomma. Skruvnatingens reproduktion är mycket fascinerande. Pollen lämnar hanorganen utanpå små luftbubblor som växten producerar, ofta i början på blomningen innan blomstjälken börjat växa ut. Bubblorna åker därefter sakta upp för växtens huvudstam och kommer i kontakt med andra plantors honorgan när vågrörelser gör att de stryker mot luftbubblorna. Om pollen når ytan bildar de större flytande filament som fastnar på honorganen när blomstjälken vuxit sig så långa att den når ytan. På det här sättet lyckas skruvnating att minska andelen självpollinering och istället pollinera andra individer. Hårnating producerar också luftbubblor, men utan de långa stjälkarna blir graden av självpollinering högre. Vissa botaniker hävdar att skruvnating och hårnating är en och samma art som varierar i utseende efter miljöbetingelser. Det pågår därför genetiska studier för att utreda detta. Båda arter av nating har visat sig vara känsliga mot intensiv småbåtstrafik i till exempel marinor. De båda natingarna kan förväxlas med borstnate och trådnate, men de senare har snärp och saknar sågtänder på bladspetsarna.

ARTFAKTA

Namn: Skruvnating

Latinskt namn: Ruppia spiralis

Storlek: 5 - 80 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter