Läkemedelsrester får laxar att ta större risker

En ny studie visar att unga laxar som utsätts för läkemedelsrester ändrar sitt beteende. De tar bland annat större risker under sin vandring från älv till hav.

Rester från läkemedel förs ut i naturen när mediciner tillverkas och används, vilket är ett stort och globalt problem. För att undersöka hur läkemedelsresterna kan påverka djurs beteenden utrustade forskare unga laxar, så kallade smolt, med inplantat som medicinerade fiskarna med läkemedelshalter som motsvarar de som kan hittas i naturen. Ett av läkemedlen var det ångestdämpande och lugnande klobazam. Forskarna kunde även med hjälp av sändare följa smoltens vandring från Dalälven ut till Östersjön.

Vid de kraftverksdammar som smolten måste passera på sin vandring finns det mycket rovfisk, vilket gör att smolten stannar upp innan de fortsätter förbi. De vill helst simma i stim för att ha en större chans att klara sig. Men de medicinerade laxarna tvekade inte att passera dammarna.

– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammarna på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön. I uppföljande labbexperiment kunde vi se att laxar som fått klobazam blivit mer asociala och risktagande. Det är en förklaring till varför de valde att själva snabbt simma förbi hindret i stället för att vänta på andra, säger Jack Brand vis Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som är studiens huvudförfattare.

Beteendeförändringar får konsekvenser

Det låter positivt att de fiskar som hade utsatts för läkemedel lyckades bättre i sin vandring, men alla förändringar i vilda djurs beteenden får konsekvenser både för den arten och för andra arter runtomkring.

– Vandringen till havet är viktig för unga laxar. De äter och växer upp i det öppna vattnet innan de återvänder till älvarna för att leka. Våra resultat visar att exponering för vanliga läkemedelsrester kan förändra denna process, vilket kan få konsekvenser för populationernas fortlevnad. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på vilka de långsiktiga konsekvenserna blir, säger Michael Bertram vid SLU.

Det finns metoder som kan rena avloppsvatten från läkemedelsrester, men många länder har inte den infrastruktur som krävs för att implementera dem.

 – Det finns flera potentiella lösningar för att ta itu med problemet med läkemedelsföroreningar, bland annat genom att ändra lagstiftningen och uppgradera tekniken för avloppsrening, säger Tomas Brodin vid SLU.