Klimat i förändring
Klimatförändringarna påverkar i allra högsta grad haven. Redan nu har vi varmare vattentemperaturer, smältande isar och högre havsnivåer. Dessutom sjunker salthalterna, havsvattnen försuras och syrebrist breder ut sig.
Klimatet har alltid varierat, och perioder med varmare klimat har varvats med kallare tider. Men nu sker förändringarna i en allt snabbare takt, och det råder inte längre någon tvivel om att mänsklig verksamhet orsakar dessa stora förändringar.
Haven blir varmare
Haven har en enorm förmåga att lagra värme, vilket gör att de genom tiderna haft en viktig roll för att stabilisera klimatet. Beräkningar som gjorts för de senaste 50 åren visar att haven tagit upp över 90 procent av temperaturökningen som orsakats av klimatförändringarna.
Men denna uppvärmning har naturligtvis ett pris. Den leder till stora förändringar i havens cirkulation och ekosystem, och den lagrade värmeenergin kommer att fortsätta att värma upp vår planet under lång tid. Takten ökar, och uppvärmningen av haven är nu den snabbaste på åtminstone 11 000 år. Uppvärmningen kan hejdas med kraftfulla åtgärder, men effekterna kommer att kvarstå i hundratals eller kanske till och med tusentals år.
Läs mer:
NOAA:s sida Climate.gov
Havens isar smälter
Globalt sett kan en minskning av glaciärer påvisas sedan 1950-talet. Någon liknande synkroniserad avsmältning har inte skett på vår planet de senaste 2000 åren. Avsmältningen accelererar av att mörkt grus och sot samlas på ytan av glaciärisen när den smälter undan. En vit is reflekterar solljuset, men en mörk yta tar istället upp solenergi.
Minskningen av is är tydligare på det norra halvklotet än i Antarktis. I Arktis blir området som är täckt av is året runt allt mindre, och isen blir tunnare. Troligtvis har istjockleken under sensommaren inte varit så tunn på åtminstone 1000 år. Vetenskapliga studier visar tydligt att Grönlands istäcke minskar stadigt, och att den troligaste förklaringen är klimatförändringarna.
Tyvärr pekar forskarstudierna också på att detta kommer att fortgå i åtminstone 100 år, oavsett vilka åtgärder som sätts in. Men effekten blir naturligtvis värre ju mer växthusgaser vi fortsätter att släppa ut. Eftersom Arktis på många sätt fungerar som planetens kylskåp, är det många forskare som är oroliga för hur resten av jorden kommer att påverkas när den Arktiska isen försvinner.
Läs mer:
Digitalt forskningsblad: Så funkar det när isen smälter National Snow and Ice Data Center
Havsnivån stiger
Varmare havsvatten och avsmältningen av polarisar och glaciärer leder till att havsnivån stiger. Att varmare vatten har större volym förklarar en stor del av havsnivåhöjningen. Under senare år har dock vattnet från smältande glaciärer och polarisar fått allt större effekt på havsnivåerna.
De senaste hundra åren har havsnivån stigit mer än den gjort på åtminstone 3000 år. Nivåhöjningen har gått snabbare och snabbare, från att mellan år 1900 och 1970 vara drygt en millimeter per år till att de senaste tio åren vara nästan 4 millimeter per år. Forskningen kan nu visa att mänsklig verksamhet är den troligaste orsaken till havsnivåhöjningen, åtminstone från 1970-talet och framåt.
Även om vi klarar av att begränsa utsläppen av växthusgaser rejält och snabbt kommer havsnivåerna att fortsätta att öka i hundratals, kanske till och med tusentals år. Men höjningen blir betydligt mer begränsad om vi vidtar kraftfulla åtgärder. Om vi fortsätter som idag kan höjningen bli så stor som 2 meter innan detta århundrade är till ända. Begränsade havsnivåhöjningar kommer att kräva anpassningar i låglänta och kustnära samhällen. Stora havsnivåhöjningar kan få enorma konsekvenser för dessa områden.
Läs mer:
SMHI om stigande havsnivåer
Havets salthalt påverkas
Klimatförändringen kommer att påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn, där avdunstningen är hög, kommer salthalten i ytvattnet att öka. I områden närmare polerna, exempelvis i våra svenska hav, kommer salthalten att sjunka. Det beror på att nederbörden och utströmningen av sötvatten till haven kommer att öka, och att isar kring polerna smälter.
Förändringar i salthalt och temperatur gör att skiktningen av havsvattnet i djupled förstärks. Skiktningen förhindrar omblandning av vattnet, och kan exempelvis leda till ökad brist på syre.
Haven blir surare
Haven har tagit upp närmare hälften av all den koldioxid som vi släppt ut i atmosfären. Tyvärr omvandlas den koldioxiden till kolsyra, vilket gör vattnet surare. Eftersom kolsyra löser upp kalk orsakar det stora problem för till exempel skaldjur och koraller som behöver kalk till sina skal och skelett. Den samlade forskningen visar att människans utsläpp av växthusgaser orsakat den försurning som uppmätts.
Läs mer:
Film om havsförsurning från Stockholms universitet
Den biologiska mångfalden minskar
Alla dessa effekter av klimatförändringen ger förstås en stor påverkan på havens djur och växter. Känsliga arter och ekosystem far illa, eller dör. Isbjörnar och korallrev har fått mycket uppmärksamhet, men många fler har det redan väldigt besvärligt.
Den biologiska mångfalden minskar, och det gör faktiskt att klimateffekterna blir värre. Friska ekosystem, som mangroveskogar och sjögräsängar, lagrar mycket kol. Därför är det viktigt även för klimatet att vi bevarar och återställer naturliga havsmiljöer.
Läs mer:
Mer om biologisk mångfald på havet.nuSMHI: Klimatförändringar och biologisk mångfald hänger ihop
Klimatförändringar i haven runt Sverige
Haven runt Sverige blir varmare i en takt som är ungefär dubbelt så snabb som den för världshaven i genomsnitt. Förändringar i salthalt och temperatur gör att skiktningen av havsvattnet i djupled förstärks. Skiktningen förhindrar omblandning av vattnet, och leder till större problem med syrebrist. Man kan redan se exempel på både ökande och minskande utbredningar av djur och växter i våra havsområden.
Värmeböljor i havet har blivit både vanligare och värre. Höga temperaturer i djupvattnet gör att många arter, som sjögräsängar och musslor, inte överlever. Vikaresälen som finns i Bottniska viken och föder sina ungar på isen får det svårt när vintrarna blir mildare. Och det är bara några exempel.
Ökande nederbörd leder till att vattnet i Östersjön blir brunare av organiskt kol som härstammar från skog och våtmarker. Brunifieringen är tydligare längre norrut. Höjningen av havsnivån är däremot tydligare i södra Sverige, eftersom landhöjningen i norr kompenserar för havsnivåhöjningen.
Läs mer:
Om klimat på Sveriges VattenmiljöForskningsprogrammet EcoChangeÖstersjöcentrum om klimatförändringar
Mer information om hav och klimat
SMHI: KlimatIPCC- FN:s klimatpanelEuropeiska miljöbyrån EEA om klimatförändringarna och vattenNaturskyddsföreningen: Så påverkas haven av klimatförändringarSupermiljöbloggen: Havet är avgörande för klimatet
Källor
Texterna är skrivna av redaktionen för havet.nu, som använder en mängd olika källor, exempelvis referensverk och facklitteratur. Viktiga källor till denna sida är rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC och information från SMHI, som är nationell kontaktpunkt för IPCC.
Vid citering anges havet.nu som källa.