Hur hjälper vi ålen bäst?

Vad är viktigast för att rädda ålarna längs Sveriges kust – att se till att de inte dör i kraftverken eller att upphöra med fisket efter ål? Fiskforskare från SLU och Stockholms universitet är överens om att det brådskar att sätta in kraftfulla åtgärder, men har olika åsikter om vilka åtgärder som borde prioriteras.

Ålen klassas som akut hotad både på den svenska rödlistan och internationellt. Mängden glasål som når Nordsjön har sjunkit till någon enstaka procent jämfört med för femtio år sedan. Att kraftiga åtgärder måste sättas in för att rädda ålen är alla överens om. Men hur hjälper vi ålen bäst?

Internationella Havsforskningsrådet, ICES, har de senaste 20 åren uttalat att den mänskliga påverkan på ål måste minska till så nära noll som möjligt. Det inbegriper både att införa fiskestopp på ål och att vandringshinder åtgärdas. Idag har ICES råd för 2022 publicerats, och än en gång uppmanar man till att stoppa allt ålfiske.

I ett uppmärksammat tv-program, Uppdrag granskning från 20 oktober, lyftes problemet med att de flesta ålar som försöker ta sig tillbaka till havet från inlandsvatten kommer att dö i kraftverk. Forskare från SLU har i en debattartikel understrukit slutsatserna som presenterades i programmet. De anser att problemen med vandringshinder är ett negligerat problem, och att minska dödligheten i kraftverken är den mest angelägna åtgärden för att rädda ålen.

Forskare från Stockholms universitets Östersjöcentrum håller med om att kraftverken behöver miljöanpassas. De pekar dock på att detta inte är det största problemet för ålar som når den svenska kusten. I stället anser de att ålen bäst räddas genom att omgående stoppa allt ålfiske. De pekar också på att dödligheten i kraftverkens turbiner skulle upphöra om man slutar att plantera ut ål i vatten ovanför kraftverken.