Havsutsikt nr 1, 2024

I detta nummer

Artikel
Iga-Maria Nestorowicz

Kallvattenkorallrev i våra hav

Fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem.

Artikel
Johan Cederqvist

Vildlaxen som försvann

Livet på jorden utarmas i alarmerande takt. Historien om den utrotade vildlaxen kan ge oss inblick i dagens massutdöende av arter.

Artikel
Agnes Olin och Ulf Bergström

Goda grannar gynnar rovfiskar

Abborre och gädda har minskat kraftigt längs stor delar av Östersjökusten. Istället har storspiggen tagit över.

Artikel
Rickard Stenow och Helle Ploug

Kiselalger – havets Törnrosa

Kiselalgernas så kallade vilostadier har varit något av en gåta för forskningen. Hur överlever de egentligen? 

Artikel
Markus Nordin, redaktionen

Havets gruvliga rikedomar

Metallfyndigheter hägrar på havsbottnarna. Många vill starta exploateringen. Men vilka biologiska konsekvenser kan en brytning få?

Artikel
Hanna Farnelid

Viktiga pikoväxtplankton

De är pyttesmå men finns i mycket stora mängder i havet. Och i en varmare värld kan de bli ännu fler.

Art i fokus
Kristina Viklund, redaktionen

Laxen som hittar hem

Laxen föds i älvar men lever större delen av sitt liv i havet. Den förändras både fysiologiskt och beteendemässigt under sin vandring ut i havet.

Så funkar det
Markus Nordin, redaktionen

Så funkar en mätboj

Kanske har du sett dem guppa därute någon gång. Fullproppade med teknik kan mätbojen leverera avgörande information om havet.

Forskarminnet
Peter Ljungberg

Jakten på den sista torsken

Ibland får man ett telefonsamtal man drömt om. Det hände Peter Ljungberg, som fick hjälpa en ungdomsidol att leta efter torsk.

Artikel

Lektionsbanken om Östersjön

Lektionsbanken är en helt ny undervisningsresurs som gör det lätt att undervisa om hav och hållbar utveckling.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Thalassiosira (Thalassiosira)

Kiselalger kan på våren göra vattnet grumligt när de blommar. De är viktig föda för många djurplankton. Kiselalger har kraftiga skal av kisel, de lever som i en skål med lock. När algerna dör sjunker de till botten och blir till huvudföda åt många djur som lever på botten. Deras tomma skal kan finnas kvar i sedimenten i tiotusentals år. Kiselalgerna brukar delas in i pennata kiselalger vars skål är långsmal och centriska kiselalger vars skål är rund. Inom klassen kiselalger finns över 100 000 artspecifika former beskrivna och i Sverige finns arter som trivs i både sött och salt vatten, samt några brackvattenarter. Olika arter av Thalassiosira finns året runt i svenska hav men är som mest talrika på våren. Ibland hittar man dem som enskilda celler och annars bildar de kedjor av celler sammanlänkade med tunna trådar. Släktet tillhör de så kallade centriska kiselalgerna.

ARTFAKTA

Namn: Thalassiosira

Latinskt namn: Thalassiosira

Storlek: 10-30 µm

Grupp: Plankton

Undergrupp: Växtplankton