Havsutsikt nr 2, 2021

I detta nummer

Krönika
Markku Rummukainen

Krönika

Havet är sällan det som först lyfts upp när klimat­frågan uppmärksammas. Kanske svaret ligger i att havet finns med överallt och just därför kan verka lite bortglömt?

Artikel
Anna Gårdmark och Magnus Huss

Varmare hav

Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Även fisket och fiskevården behöver anpassas till klimatförändringarna.

Artikel
Andriy Rebryk, Peter Haglund

Miljögifter

Många kemikalier som vi människor använder i vardagen hamnar så småningom i miljön. Hur gör man för att hitta de ämnen som är farliga för miljön och för oss?

Artikel
Andrea Morf och Annica Sandström

Marina nationalparker

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.

Artikel
Kylie Owen och Julia Carlström

Östersjöns tumlare

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.

Artikel
Jasmine Stavenow och Anna Roos

Döda tumlare

Det plingar till i mejlkorgen - en rapport om en död tumlare. Nu får allt vänta. Det enda viktiga nu är att tumlaren snabbt tas om hand, så att vi kan undersöka den.

Artikel
Helena Filipsson, Sha ni

Foraminiferer

Foraminiferer är små, små organismer som lever i havet. Deras kalkskal kan hittas på bottnarna, och med hjälp av dem kan forskarna berätta hur forna tiders hav såg ut.

Artikel
Cornelia Spetea Wiklund, Susanne Ekendahl

Mikroalger

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.

Art i fokus
Martin Green

Fiskgjuse

Fiskgjusen äter nästan bara fisk. Den har återhämtat sig efter år av jakt och miljögifter, men har nu hamnat i konflikt med den allt vanligare havsörnen.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hårnating (Ruppia maritima)

Det finns två arter av nating i Östersjön, skruvnating och hårnating. De båda arterna är väldigt lika varandra. De skiljs lättast åt genom att studera bladspetsarna under lupp. Skruvnating har sågtandad, symetrisk, trubbig bladände och hårnating har osymmetrisk, sågtandad, spetsig bladände. Vid blomningstid kan man även skilja de båda arterna genom att skruvnating har betydligt längre blomstjälkar. Både skruv- och hårnating har slingrande jordstammar med små upprätta skott. Bladen är smala och ljus- till mörkgröna. Båda natingarna har långa bladslidor men saknar snärp. Blommorna sitter parvis i de övre bladens slidor. De är i början av blomningen dolda i bladslidorna men senare framträder de på långa skaft. Hos skruvnating är skaften decimeterlånga och skruvlikt spiralvridna, medan de hos hårnating är kortare är fem centimeter. Natingarna blommar under sensommaren och har hon- och hanorgan i samma blomma. Skruvnatingens reproduktion är mycket fascinerande. Pollen lämnar hanorganen utanpå små luftbubblor som växten producerar, ofta i början på blomningen innan blomstjälken börjat växa ut. Bubblorna åker därefter sakta upp för växtens huvudstam och kommer i kontakt med andra plantors honorgan när vågrörelser gör att de stryker mot luftbubblorna. Om pollen når ytan bildar de större flytande filament som fastnar på honorganen när blomstjälken vuxit sig så långa att den når ytan. På det här sättet lyckas skruvnating att minska andelen självpollinering och istället pollinera andra individer. Hårnating producerar också luftbubblor, men utan de långa stjälkarna blir graden av självpollinering högre. Vissa botaniker hävdar att skruvnating och hårnating är en och samma art som varierar i utseende efter miljöbetingelser. Det pågår därför genetiska studier för att utreda detta. Båda arter av nating har visat sig vara känsliga mot intensiv småbåtstrafik i till exempel marinor. De båda natingarna kan förväxlas med borstnate och trådnate, men de senare har snärp och saknar sågtänder på bladspetsarna.

ARTFAKTA

Namn: Hårnating

Latinskt namn: Ruppia maritima

Storlek: 5-30 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter