Havsutsikt nr 2, 2021

I detta nummer

Krönika
Markku Rummukainen

Krönika

Havet är sällan det som först lyfts upp när klimat­frågan uppmärksammas. Kanske svaret ligger i att havet finns med överallt och just därför kan verka lite bortglömt?

Artikel
Anna Gårdmark och Magnus Huss

Varmare hav

Uppvärmningen av havet går allt snabbare, och förutsättningarna för livet där ändras i grunden. Även fisket och fiskevården behöver anpassas till klimatförändringarna.

Artikel
Andriy Rebryk, Peter Haglund

Miljögifter

Många kemikalier som vi människor använder i vardagen hamnar så småningom i miljön. Hur gör man för att hitta de ämnen som är farliga för miljön och för oss?

Artikel
Andrea Morf och Annica Sandström

Marina nationalparker

Sverige behöver fler marina nationalparker, men ofta tar processerna stopp redan i planeringsstadiet. Ny forskning visar vägar framåt.

Artikel
Kylie Owen och Julia Carlström

Östersjöns tumlare

En gång i tiden var tumlaren en vanlig syn i Östersjön, men nu är den akut hotad och står inför en osäker framtid. Den hotas av en rad mänskliga aktiviteter.

Artikel
Jasmine Stavenow och Anna Roos

Döda tumlare

Det plingar till i mejlkorgen - en rapport om en död tumlare. Nu får allt vänta. Det enda viktiga nu är att tumlaren snabbt tas om hand, så att vi kan undersöka den.

Artikel
Helena Filipsson, Sha ni

Foraminiferer

Foraminiferer är små, små organismer som lever i havet. Deras kalkskal kan hittas på bottnarna, och med hjälp av dem kan forskarna berätta hur forna tiders hav såg ut.

Artikel
Cornelia Spetea Wiklund, Susanne Ekendahl

Mikroalger

Mikroalger kan vara en del av lösningen på framtidens stora miljöproblem. Nu har forskare hittat metoder för att odla marina mikroalger även på våra breddgrader.

Art i fokus
Martin Green

Fiskgjuse

Fiskgjusen äter nästan bara fisk. Den har återhämtat sig efter år av jakt och miljögifter, men har nu hamnat i konflikt med den allt vanligare havsörnen.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Hårmöja (Ranunculus confervoides)

Det finns flera möjor på mjukbotten i Östersjön, oftast där vattnet är i ständig rörelse. Möjorna är nära släkt med smörblommorna, men till skillnad från dessa har undervattensbladen blivit flikiga som en anpassning till livet under vattenytan. De vanligaste möjorna är sköldmöja och vitstjälksmöja. Hjulmöja är också relativt vanlig, medan hårmöja och grodmöja är ovanliga. Hårmöja och grodmöja växer ofta slingrande längs botten. De är spädare och mer småväxta än de andra. Deras blad är finflikiga med smala, mjuka flikar. Varken hjulmöja, hårmöja eller grodmöja har flytblad. Möjorna i Östersjön blommar från maj till september. De vita blommorna sitter på långa skaft ovanför vattenytan och pollinationen sker som hos många landväxter med flygande insekter. Möjorna är fleråriga och kan övervintra som gröna plantor, men oftast vissnar de ner under vintern. De kan sprida sig genom att bortslitna delar driver iväg och rotar sig på nytt.

ARTFAKTA

Namn: Hårmöja

Latinskt namn: Ranunculus confervoides

Storlek: 5 - 40 cm

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter