Havsutsikt nr 2, 2019

I detta nummer

Krönika
Isabella Lövin

Krönika Isabella Lövin

Vad hade hänt om vi stoppat torskfisket redan 2002? Om vi hade agerat innan det var för sent? Jag blir bara alltmer stressad över allt vi måste göra för att stoppa utsläppen från olja, kol och gas nu. Inte sen. NU. Sen kan faktiskt vara för sent.

Artikel
Kevin Vikström och Johan Wikner

Havets dolda andetag

Åtgärder mot övergödning kostar stora summor, men att minska tillväxten av alger har inte alltid avsedd effekt. Havssamhället slutar inte andas för att det växer långsammare. Snarare tvärtom.

Artikel
Susanne Kratzer

Havet från rymden

Data från rymdsatelliter kan berätta vilken slags partiklar som finns i vattnet, och det kan ge oss viktig information om till exempel erosionen i ett område.

Artikel
Malin Olofsson och Helle Ploug

Kiselalgen - en livsviktig överlevnadsexpert

Genom att väcka liv i hundra år gamla kiselalger har forskare kunnat dra fascinernade slutsatser om deras strategier för överlevnad.

Artikel
Charlotte Berkström och Ulf Bergström

Nätverk gynnar spridning

För att skyddade områden inte ska bli "isolerade öar" behövs ett sammanhängande nätverk så att arterna kan sprida sig mellan områdena. Kunskap om spridning och spridningsbarriärer saknas i stor utsträckning för Sveriges kustområden.

Artikel
Willem Dekker och Håkan Wickström

Skyddar vi ålen tillräckligt bra?

Situationen för ålbeståndet är svår och osäker. En europeisk handlingsplan sjösattes för tolv år sedan. Hur långt har vi nått, och vad blir nästa steg? Är den europeiska ålen tillräckligt skyddad?

Artikel
Barbro Ulén

Vinterväder styr näringsläckage

Läckage av näringsämnen från jordbruksmark styrs till stor del av vintervädret. Den oberäkneliga nordatlantiska oscillationen styr hur stränga vintrarna blir.

Artikel
Andrea Morf

Delat hav - delat ansvar

Havsplanering är viktigt för att samordna olika intressen och balansera bevarande och nyttjande av våra hav på ett hållbart sätt.

Art i fokus
Hiroaki Nakano

Art i fokus: Paradoxmasken

Den mystiska paradoxmasken har gäckat forskare i över sjuttio år. Vem är den släkt med? Var kommer den ifrån? Och vilka evolutionära hemligheter bär den på?

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Grönslick (Cladophora glomerata)

Grönslick består av en mängd fint förgrenade trådar där de små tofsarna sitter ihop till en större, ljusgrön till mörkgrönn tofs. Lösliggande grönslick kan förväxlas med näckhår men denna art har jämförelsevis kortare celler. För att se detta krävs ett mikroskop. Cellerna hos grönslick kan bli mer än 10 gånger så långa som breda. Grönslick hinner med flera generationer per år. Den första brukar växa till i juni. Den gröna färgen bleks av starkt solljus och tofsar som sitter i skuggan bakom en sten blir mörkgröna. I näringsrikt vatten, där grönslick tar upp mycket kväve, blir de också mörkgröna. Utseendet varierar också under året, med ljusa bleka plantor på sommaren och mörka mindre förgrenade individer på hösten. Arten övervintrar med den basala delen av tofsen som sen kan växa ut igen nästa år. Grönslick har kraftiga cellväggar som består av cellulosa som kan användas och blandas in i massan vid papperstillverkning.

ARTFAKTA

Namn: Grönslick

Latinskt namn: Cladophora glomerata

Storlek: 3-30 cm

Grupp: Alger

Undergrupp: Grönalger