Havsutsikt nr 1, 2014

I detta nummer

Havsutsikt 1 2014

Krönika: Björn Carlsson
Krönika
Björn Carlsson

Latrinet ska bort

Dåliga avlopp är ett försummat problem. Det finns cirka en miljon fastigheter i Sverige som inte är anslutna till kommunala reningsverk.
Artikel
Charlotta Kvarnemo, Gry Sagebakken och Ines Braga Goncalves

Gravida hanar och konkurrerande honor

Hos fisken tångsnälla blir pappan gravid. Hanen förser ungarna med syre och näring under utvecklingen, men han kan också själv ta upp näring som kommer från äggen.
Artikel
Andrew Quin, Fernando Jaramillo och Georgia Destouni

Våtmarker - rätt sätt att minska övergödningen?

Ny forskning visar att våtmarkers förmåga att minska näringsbelastningen på havet beror på var de ligger i landskapet.
Artikel
Annika K. Nilsson

Regelverk för minskad övergödning

Miljörättsjurister har kunnat visa att ländernas regelverk liknar varandra och att den ekosystembaserade förvaltningen inte fått fotfäste.
Artikel
Johanna Bergkvist och Helle Ploug

Kiselalger ger oss vart femte andetag

Kiselalger är världens kanske viktigaste primärproducenter och fixerar mer kol än alla regnskogarna tillsammans. Trots det är de mycket små.
Artikel
Karolina Ininbergs och John Larsson

Östersjöns mikroorganismer väl rustade

Generna hos Östersjöns mikroorganismer visar hur de anpassat sig till varierande salthalt. Dagens bakterier i Östersjön verkar vara väl rustade för framtiden.
Artikel
Volker Bruchert, Stefano Bonaglia och Caroline Raymond

Sediment med nyckelroll i näringsväven

I sedimenten sker processer som är viktiga för näringsbalansen i havsvattnet. Omvandlingen av fosfor är relativt väl känd, medan kvävets kretslopp är betydligt mindre känt.
Artikel
Lillemor Asplund, Anna-Karin Dahlberg och Dennis Lindqvist

Bromerade ämnen giftiga för havsdjuren

Naturprodukter, som bromfenoler, är utbredda i Östersjön. Ny forskning tyder på att de är giftiga för djuren i havet genom att bland annat störa deras energiproduktion.
Art i fokus
Kristina Viklund

Slingrande sjöhästsläktingar

Det finns många olika sorters kantnålsfiskar. I svenska vatten finns sex arter som kan vara svåra att skilja från varandra. Hit hör både kantnålar och havsnålar.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Sudare (Chorda filum)

Sudare ser ut som ett långt, gulbrunt till mörkbrunt snöre, lite likt ett kolasnöre. Det sitter fast på stenar, musselskal eller andra alger med en liten rund fästskiva. Ofta sitter flera tätt ihop, så att det ser ut som en bunt med trådar. Unga sudare är täckta med ofärgade hår, men dessa försvinner när de åldras. Sudaren kan förväxlas med gullsudare, Halosiphon tomentosus, men denna art har vackert gyllengult färgade hår. Unga exemplar av sudare kan även förväxlas med korvsnöre, Scytosiphon lomentaria, men denna smalnar av nertill vid fästet vilket inte sudaren gör. Sudaren är en ettårig brunalg. Det snörformiga stadiet förekommer på sommaren, medan det mikroskopiska stadiet förekommer under vinterhalvåret. I England kan sudaren bilda stora täta ängar där en simmare kan trassla in sig, vilket gett den namnet död mans rep. I Östersjön blir sudaren vanligtvis runt en meter och i Västerhavet kan den bli flera meter lång.

ARTFAKTA

Namn: Sudare

Latinskt namn: Chorda filum

Storlek: 30 cm - 3 m

Grupp: Alger

Undergrupp: Brunalger

Läs mer om den här och andra arter på Livet i havet