Havsutsikt nr 2, 2013

I detta nummer

Havsutsikt 2 2013

KRÖNIKA: ISABELLA LÖVIN

Krönika
Isabella Lövin

En lång väg kvar

Den 30 maj 2013 tog vi så i hand. Ministerrådet och EU-parlamentet enades om en ny fiskeripolitik som ska börja gälla i EU:s 28 medlemsländer från och med 2014.

Artikel
Pär Byström

Vem äter vem?

Vem äter vem, och vad är egentligen fiskens roll i födoväven? Ekosystemet ä rkomplext, och rovfiskar kommer att spela helt olika roller i olika faser av deras liv.

Artikel
Ulf Bergström, Göran Sundblad och Joakim Hansen

Kustfiskens uppväxtområden

Grunda vikar är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för rovfiskar i Östersjöns kustområden. Men allt fler av dessa känsliga livsmiljöer påverkas av strandexploatering.

Artikel
Jonas Nilsson, Per Larsson och Olof Engstedt

Gäddors lek engagerar många

Hälften av Östersjöns gäddor leker i sötvatten. Ett stort bekymmer är att många lämpliga lekområden försvunnit genom utdikning, bebyggelse och vandringshinder av olika slag.

Artikel
Ann-Britt Florin och Mikael Svensson

Hotade fiskarter i svenska hav

Flera av Sveriges fiskarter är idag hotade. Många av dem är tidigare vanliga matfiskar. Hoten är flera, men fisket bedöms vara ett av de största för många fiskarter.

Artikel
Susanne Liljenström och Carl Andre

Unik stenålderstorsk

Torsken koloniserade Östersjön redan för 8000 år sedan. Hade den invandrande torsken redan de egenskaper som krävdes för att överleva i en föränderlig Östersjö?

Artikel
Joakim Hjelm

Trofiska kaskader i Östersjön

Östersjöns ekosystem har förändrats. Det verkar ha skett en trofisk kaskad från torsk ner till växtplankton. Denna katten-på-råttan-effekt kan också få andra konsekvenser.

Artikel
Andreas Bryhn, Mikaela Bergenius och Anna Gårdmark

Hur mycket strömming finns det?

Det är en fråga som behöver svar för att bestämma hur mycket fisk som får fångas. Men att beräkna mängden fisk är ingen enkel uppgift.

Art i fokus
Bertil Borg

Art i fokus: Storspigg

Storspiggen är en av de vanligaste fiskarna i Östersjön. Arten är en av mycket få fiskar som kan leka både i sötvatten och i havsvatten.

Vad är Havsutsikt?

Havsutsikt är en tryckt och digital tidskrift för dig som vill hänga med i vad som är på gång inom svensk havsforskning. I tidskriften får du svar på många frågor, men också en inblick i de frågor som ännu inte forskningen klarat av att besvara. Artiklarna är skrivna av forskare och anpassade för en bred publik av redaktionen. Att prenumerera är gratis. Läs mer

DAGENS ART

Sköldmöja (Ranunculus peltatus)

Det finns flera möjor på mjukbotten i Östersjön, oftast där vattnet är i ständig rörelse. Möjorna är nära släkt med smörblommorna, men till skillnad från dessa har undervattensbladen blivit flikiga som en anpassning till livet under vattenytan. De vanligaste möjorna är sköldmöja och vitstjälksmöja. Hjulmöja är också relativt vanlig, medan hårmöja och grodmöja är ovanliga. Vitstjälksmöja anses numer vara en underart av sköldmöja. Båda dessa möjor har långa ljusa stjälkar som kan bli flera meter långa. Bladen som är klargröna är av två slag, dels finflikiga undervattensblad med allsidigt riktade hårfina flikar, dels flytblad med tre till fem flikar och inskärning vid basen. Sköldmöja har talrika flytblad och grönaktig stjälk medan vitstjälksmöja har benvit stjälk och oftast saknar flytblad. Möjorna i Östersjön blommar från maj till september. De vita blommorna sitter på långa skaft ovanför vattenytan och pollinationen sker som hos många landväxter med flygande insekter. Möjorna är fleråriga och kan övervintra som gröna plantor, men oftast vissnar de ner under vintern. De kan sprida sig genom att bortslitna delar driver iväg och rotar sig på nytt.

ARTFAKTA

Namn: Sköldmöja

Latinskt namn: Ranunculus peltatus

Storlek: 0,2 - 3 m

Grupp: Växter

Undergrupp: Kärlväxter