En lång karriär bland tångruskorna

Östersjöns tångbälten ruvar på spännande historier om livet i havet, och när man väl börjat undersöka dem är det svårt att sluta. Det vet Lena Kautsky, professorn som ägnat större delen av sitt liv åt tången.

Under några stilla fullmånekvällar på försommaren släpper tångplantorna i Östersjöns vikar ut miljarder ägg och spermier. Själva tidpunkten är ett märkligt fenomen - trots att inget tidvatten finns i Östersjön så styrs svärmningen av månens dragningskraft. Lena Kautsky minns fortfarande hur den fascinerande upptäckten gick till.

- Som mycket annat inom forskningen var det en slump. Det var en av mina doktorander, Sylvia Andersson, som i början på 90-talet skulle forska på hur giftiga båtbottenfärger påverkade blås­tångens förökning i Östersjön. Hon hade ställt i ordning ett experiment i laboratoriet, men ingenting av resultaten stämde överens med litteraturen. De delar av tången som kallas förökningstoppar torkades av för att efterlikna torrläggningen vid ebb, men Sylvia märkte att de bara släppte ut ägg och spermier vissa dagar. Vi satte oss ner och tittade i kalendern, och det enda sambandet vi kunde hitta var att svärmningen sammanföll med full- och nymåne, berättar Lena, eller Tant Tång som hon också kallas. Alla som känner henne förstår varför.

Blåstångsbälte i Stockholms skärgård. Foto: Nicklas Wijkmark/Azote

Lena har ägnat en stor del av sitt liv åt att studera blåstången och dess viktiga habitat i Östersjön. Idag är hon professor emeritus vid Institutionen för ekolog­i, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Hon delar gärna med sig av kunskapen hon samlat på sig under en lång forskar­karriär, som den om blåstångens mystiska kärleksliv.

Månens dragningskraft på tångplantorna är alltså så stark att den till och med påverkar exemplar intagna på laboratorium. Upptäckten kompletterades med fältstudier där det tydligt gick att se synkroniseringen med måncykeln.

- Det enda som kan få blåstången i Östersjön att bryta cykeln är blåst. Om vattnet är vågigt vid fullmåne så väntar hon- och hanplantorna några dagar med att släppa ut sina ägg och spermier. Lugnt vatten är viktigt för att de befruktade äggcellerna ska kunna sjunka ner till botten och få fäste.

Tången minskar

Sådana speciella ögonblick, när man upptäcker något som ingen tidigare känt till, har alltid varit en stark drivkraft för Lena Kautsky. En annan är att få göra något som faktiskt får användning i samhället.

- Som när vår forskning kring båtbottenfärgers effekter på tångens förökning bidrog till förbudet mot kopparbaserad bottenfärg längs den svenska Östersjökusten, säger Lena.

Blåstången är nämligen inte bara en fascinerande art, den fyller även en viktig ekologisk funktion i Östersjön.

- Tångbältet är Östersjöns skogar, här myllrar det av små kräftdjur och snäckor. Även av musslor, mossdjur, havstulpaner och andra alger som brukar sitta fast på tången, säger Lena och ger en lite dyster lägesbeskrivning: Tången utgör ett nyckel­habitat i vårt känsliga innanhav, och forskning visar att över hälften av alla arter i Östersjön passerar tångbältet under något skede i livet. Men tångens utbredning har minskat med åren, på grund av föroreningar och övergödning, vilket till exempel har ökat påväxten av fintrådiga alger som skuggar tången.

Blåstångens livscykel har sysselsatt Lena under stora delar av hennes yrkesliv. Hon gjorde banbrytande upptäckter kring hur tången förökar sig. Plantorna släpper ut miljarder ägg och spermier när månen är full. De fastnar på plantornas receptakel där befruktning sker. Äggen bildar sedan han- eller honplantor. Illustration: Lena Kautsky.

Uppslukande projekt

Lenas intresse för vattenmiljön började tidigt. Efter studentexamen läste hon kemi, botanik och zoologi på Stockholms universitet, och fortsatte sedan med doktorandstudier. Forskningen innebar att följa hur Brunnsviken återhämtade sig efter att Solna slutade släppa ut sitt orenade avloppsvatten där 1970. Lena blev helt uppslukad av projektet.

- På hösten -72 föddes min dotter och då missade jag faktiskt en provtagning. Vanligtvis åkte jag ut med båt var fjortonde dag och tog vattenprover för att analysera näringsämnen och växtplankton. Tittar man på kurvan i efterhand ser man att det finns en tydlig lucka där. Sen fick hon följa med i båten.

Du åkte alltså ut och tog vattenprove­r som nybliven mamma med spädbarnet i båten?

- Ja, så var det. När bebisen var liten gick det bra, jag upptäckte också att labbänken på universitetet hade precis lagom höjd för att köra in barnvagnen under. Det var det nog inte så många som hade tänkt på innan!

GAV NAMN ÅT BLÅSTÅNGENS YNGRE SLÄKTING
Bland Lena Kautskys mer ärofyllda meriter kan nämnas att hon tillsammans med sin kollega Lena Bergström fått namnge en helt ny tångart - Fucus radicans, eller smaltång som den heter på svenska. Länge trodde man att detta var en mindre variant av blåstång, men år 2005 kunde de tack vara de nya genetiska verktygen visa att smaltången är en egen art och ge den sitt latinska namn. Du kan läsa mer om smaltång på sista sidan i denna tidning.

Aldrig mer växtplankton

När det var dags att disputera i slutet av 70-talet var Lena höggravid med sitt andra barn och kände att hon var redo för något nytt. Avhandlingen var klar, hon fick sin doktorsexamen och lovade sig själv att aldrig mer räkna växtplanktonprover. Men hon ville inte lämna vattenmiljön.

- Jag fick forskningsmedel och började undersöka hur rotade vattenväxter tar upp olika tungmetaller. Framför allt var jag intresserad av hur tungmetallerna sprids uppåt i den marina näringskedjan.

Det ledde vidare till forskning kring giftiga båtbottenfärger, där ju blåstångens förökningsmekanismer i Östersjön upptäcktes. Vilket i sin tur resulterade i många års studier av tångens ekologi.

- Blåstången i Östersjön har tre tillfällen på sig för en lyckad reproduktion om året, fullmånen i slutet av maj, nymånen i juni och nästa fullmåne vid midsommar. Om man då lägger i sin nymålade båt och ankrar upp i en fin vik en lugn månskenskväll är risken stor att tångens förökning kommer att misslyckas, säger Lena.

LENA KAUTSKY
Ålder: 75 år
Bor: Rådmansö i Stockholms norra skär­gård tillsammans med maken Nils.
Gör: Professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik på Stockholms universitet. Tidigare föreståndare på Stockholms universitets marina forskningscentrum, nuvarande Östersjöcentrum.
Aktuell: Handboken Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön går att ladda ner gratis på Östersjöcentrums hemsida. Förutom intressanta fakta om tångens biologi innehåller den även pedagogiska beskrivningar på hur man kan plantera blåstång i havet. Lena driver även Tångbloggen: www.tangbloggen.com.

När Lena blev Tant Tång

Det är ingen överdrift att säga att hon brinner för tången. Epitetet Tant Tång började som ett skämt när Lena var föreståndare på Stockholms universitet­s marina forskningscentrum, nuvarande Östersjö­centrum.

- Vi var några som satt och pratade en kväll om vad vi skulle vilja bli ihågkomna för. Då slank det ur mig att jag skulle vilja bli ihågkommen som Tant Tång. Det där var det någon av kommunikatörerna som snappade upp, och sedan har det hängt med.

Ingenting tyder på att hon tänker lägga av sig namnet. Tant Tång är idag 75 år och tillbringar så mycket tid som möjligt tillsammans med sin make på Rådmansö i Stockholms norra skärgård. Men något stillsamt pensionärsliv är det inte frågan om. Hennes senaste större arbete är en handbok om att restaurera blåstång i områden där den minskat eller försvunnit. Den skrevs tillsammans med två forskarkollegor från Stockholms universitet, och vänder sig till länsstyrelser, organisationer och privatpersoner som vill försöka återplantera blåstång i Östersjön. En stor del av tiden går också till att driva Tångbloggen där Lena skriver populärvetenskapligt om ”allt du inte visste att du ville veta om blåstång och lite till”.

TEXT:
Lydia Källberg Normark, marinbiolog och frilansskribent