Släkeskörd på Gotland - nyttan större än kostnaderna
Släke är alger, tång och sjögräs som spolats upp på stränder, och som traditionellt har använts som gödning och jordförbättringsmedel. Att skörda släke kostar pengar men ger stor nytta visar en utvärdering på Gotland.
Sedan ungefär tio år tillbaka bidrar statliga medel till lokala projekt på Gotland där släke skördas från stränder. Samtidigt genomförs flera forskningsstudier som ska utvärdera för- och nackdelar med att skörda och använda släke. En av studierna undersökte de samhällsekonomiska konsekvenserna av släkeskörden i 40 olika projekt, utförda under perioden 2009¿2018. Studien kartlade kostnader och nyttor av själva skörden, dvs. att släken tas bort från stränderna och läggs i högar uppe på land.
Det är framför allt under höst- och vinterstormar som släke spolas upp längs Gotlands stränder. Där blir den sedan kvar tills den brutits ned eller sköljs tillbaka ut i havet. Bild från Norbods fiskeläge. Foto: Hanna Nathaniel.
För- och nackdelar
Släkeskörden innebär att näringsämnen som kväve och fosfor tas bort från havet och stränderna när släken läggs längre upp på land. Skörden innebär oftast även förbättrade rekreationsmöjligheter med ”renare” stränder.
Den biologiska mångfalden på stränderna kan påverkas både positivt och negativt ¿ släke på stränder utgör en livsmiljö för olika organismer, en livsmiljö som minskar när släken tas bort. Samtidigt kan en strand med mindre släke gynna andra arter.
Att flytta släken från stranden upp på land kan innebära förändrade utsläpp av växthusgaser. Om dessa utsläpp ökar eller minskar totalt sett är dock fortfarande osäkert. Mindre släke på stranden kan minska det fysiska skyddet mot erosion som dessa långa vallar av uppspolad tång kan ge. Själva skörden av släke innebär utsläpp från och kostnader för maskiner, samt kostnader för projektledning. Positivt är att ett lokalt samarbete och kunskapsbyggande vuxit fram.
Kostnader och nyttor
Projektens största kostnader låg i själva arbetet med att skörda släke, totalt handlade det om cirka 10 miljoner kronor för de 40 projekten.
En nytta med skörden är att näringsämnen, som kväve och fosfor, tas bort från havet. Totalt skördades 89 000 ton släke i de olika projekten, vilket motsvarar en minskning om 466 ton kväve och 35 ton fosfor i havet. På detta vis har släkeskörden på ett mycket konkret sätt bidragit till att minska övergödningen i Östersjön. Med hjälp av resultat från tidigare forskning uppskattades denna nytta vara värd ungefär 100 miljoner kronor, dvs. tio gånger större än kostnaderna.
En ytterligare stor nytta, som är svår att mäta i pengar, är att stränderna blir trevligare att vistas vid. Sammantaget tyder mycket på att nyttorna är större än kostnaderna, dvs. att släkeskörden totalt sett har inneburit en samhällsekonomisk vinst.
LOVA-PROJEKT
De studerade projekten med släkeskörd på Gotland är så kallade lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). LOVA-bidrag kan sökas för olika projekt som bidrar till en bättre havs- och vattenmiljö, ofta med fokus på övergödning.
Riktlinjer för hållbar skörd
Eftersom det finns både för- och nackdelar med att skörda släke är det viktigt att utforma en hållbar strategi, särskilt om släkeskörden genomförs vid ytterligare stränder. Överhuvudtaget behöver erfarenheterna från projekten på Gotland tas tillvara systematiskt för att kunna utforma riktlinjer för hur släke kan skördas på ett hållbart sätt.
Under historisk tid har släke används som gödning i jordbruket, men idag är det ovanligt. Foto: Mathias Klintberg/Riksarkivet (Landsarkivet i Visby/Mathias Klintbergs arkiv).
Finansiering och framtid
En fråga som bör studeras ytterligare är hur skörden av släke ska finansieras. Här finns många möjligheter. En är att staten skjuter till medel, till exempel genom LOVA-bidrag. Detta kan motiveras av de positiva effekterna för Östersjön som en minskad övergödning innebär. En annan möjlighet är att turister som får chans till mer attraktiva stränder betalar för skörden.
Att utveckla gamla och nya användningsområden för släken som ger den ett försäljningsvärde är ett annat sätt att bidra till finansieringen. Det kan handla om att använda släken på traditionellt sätt för jordförbättring och gödning, men även för produktion av exempelvis biokol eller biogas. Användningen av släke för odling av mat kan behöva anpassas efter förekomsten av tungmetaller ¿ här behövs mer kunskap.
Skörd av släke har inte enbart en ekonomisk och miljömässig betydelse. Även sociala aspekter är viktiga, till exempel samarbeten på lokal och regional nivå mellan lantbrukare, företag, ideella föreningar och myndigheter. Hur denna sociala betydelse ser ut undersöks nu i fortsatta forskningsprojekt.
