Så funkar en mätboj
Här berättar vi om olika tekniska manicker och lösningar som hjälper havsforskarna i deras arbete. Låt oss presentera mätbojen!
Vad?
Om man färdas längs kusten kan man på vissa platser stöta på mätbojar, flytande plattformar fullspäckade med avancerad teknisk mätutrustning. 24 timmar om dygnet registrerar och rapporterar de oceanografiska data.
Hur?
Bojarna är förankrade i en tung vikt på botten för att inte driva iväg. Mätutrustningen får ström via två stycken solpaneler. Ovanför ytan mäts vindhastighet, vindriktning, lufttemperatur och lufttryck. En meter under ytan sitter sensorer för strömhastighet, strömriktning, vattentemperatur, salthalt, syre, klorofyll och turbiditet (hur grumligt vattnet är). Vissa bojar mäter även parameterar längre ner i vattenmassan, eller är utrustade för att kunna mäta till exempel pigment och löst organiskt material.
Flera av sensorerna levererar information i nära realtid (NRT), där data skickas via GSM eller satellit en gång per timme.
Varför?
De långa serierna av data kan användas av till exempel forskare som behöver en detaljeraderad bild av förhållandena i havet. Långa tidsserier av data (upprepade mätningar under många år) innebär att man kan se och följa förändringar från år till år.