Fräls oss ifrån plasten i Havet
År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven. Varje minut töms en lastbil med plast i oceanerna. I våras släppte forskare bilder från en obebodd ö i Stilla havet där krabbor hade byggt bon i gamla sminkburkar och dockhuvuden - ett oroväckande bevis på hur illa vi tar hand om vår miljö och våra hav.
Cirka 80 procent av skräpet som ofta är vattenflaskor och plastpåsar kommer ifrån land. Plasten bryts ner långsamt och kan ha en livslängd på hundratals år.
Uppvaknandet från det som i decennier varit en vanlig del av vår vardag har varit brutalt. Jättelika plastansamlingar i Stilla havets havsvirvlar och hjärtskärande bilder på fåglar, sköldpaddor och valar som trasslat in sig i påsar och fisknät är skrämmande exempel på vad som händer under den i vanliga fall så vackra och glittrande ytan. Många djur misstar skräpet för plankton. Efteråt dör de av kvävning eller svält när de fyllt magen utan att få i sig näring.
Larmrapporterna duggar tätt om mikroplasten som finns i allt från krämer till fleecetröjor. Den drar till sig kemikalier som hamnar i näringskedjan. Nyligen slog forskare larm om att 83 procent av världens dricksvatten är förorenat med mikroplast.
Positivt på hemmaplan är att majoriteten av svenska befolkningen agerar för att minska sin plastkonsumtion. Enligt en färsk Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av WWF i september 2017, har mer än halva befolkningen (55 procent) minskat användningen av engångsartiklar i plast som bestick, muggar och påsar. Två tredjedelar undviker att köpa plastpåsar och nästan lika många har med en egen tygkasse när de handlar. Nästan åttio procent av de tillfrågade uppger att de är noga med att återvinna och slänga skräp på rätt ställe.
En ökad medvetenhet om problemen ger hopp. Politiska beslut ger effekt. Användningen av plastpåsar har minskat drastiskt sedan 1 juni i år. Då kom en ny lag baserat på ett EU-direktiv som kräver att butikerna ska informera om plastpåsarnas miljöpåverkan. Glädjande nog har förbrukningen gått ned kraftigt på bara några månader.
Länder som Costa Rica, Rwanda och Frankrike har gått längre och förbjudit plastpåsar helt. Kanske kan Sverige gå samma väg? Globalt har vi enorma utmaningar. Men vi har fortfarande tid att agera. Tillsammans kan vi göra skillnad!
WWF arbetar hårt för att skydda de marina ekosystemen och arterna mot överfiske, övergödning, nedskräpning, klimatförändringar och föroreningar. Stöd gärna vår havskampanj på www.wwf.se/raddahaven.