Havet förenar
VID VARJE STÖRRE omvälvning i det politiska landskapet blir vi som värnar om haven intresserade. Hur ska det nu gå? Kommer havsfrågorna få någon uppmärksamhet? Jo, det tror jag. Erfarenhet från många års arbete med havsfrågor gör mig benägen att säga att havet förenar mer än det söndrar. Havsfrågorna ligger de flesta varmt om hjärtat. Vem vill inte ha ett friskt hav att verka i, bo vid och besöka?
DAGENS GLOBALA politiska landskap spär förstås på utmaningarna för Östersjön. Kriget i Ukraina, stigande energipriser, sviktande ekonomier etc. gör det inte lättare att ta itu med övergödning, förlust av biologisk mångfald, klimateffekter och annat brådskande. Oavsett det svåra läget så rullar många politiska processer på EU-nivå på med oförminskad hastighet. Den sittande EU-kommissionen har dock inte så lång tid kvar på sitt mandat. Redan i november 2024 blir de utbytta. Även Europaparlamentet närmar sig nyval. I maj 2024 väljs nya ledamöter. Båda dessa händelser gör att i praktiken är hela EU-maskineriet fokuserat på att avsluta politiska processer som är påbörjade. Några nya initiativ kommer man inte kunna dra igång, utan det handlar mer om att få den Gröna givens olika strategier att gå från visionsdokument till konkret lagstiftning.
ETT AKTUELLT EXEMPEL är att som en del av Jord till bord-strategin (Farm to Fork), ska man komma överens om hur målen om en halvering av jordbrukets kemiska bekämpningsmedel respektive gödselmedel ska realiseras. Man är långt ifrån eniga. Detta sker alltså samtidigt som kriget i Ukraina har gett högre priser på såväl mineralgödsel som livsmedel. Risken är förstås stor att det blir kortsiktiga lösningar istället för långsiktiga satsningar på att öka cirkulariteten i jordbrukets växtnäringsanvändning ¿ något som är nödvändigt för att komma tillrätta med övergödningen.
ETT ANNAT EXEMPEL är EU:s avloppsdirektiv som ska göras om. Att rening av miljögifter kan komma med på något sätt i den färdiga lagtexten är nog klart, men vilka ämnen och hur många reningsverk som behövs kommer att bli en stötesten.
SOM SAGT, EU-processerna går fort framåt. Och den nya svenska politiska ledningen blir förstås tvungen att vara en del av alla dessa pågående miljöprocesser. Det står inte mycket om miljöfrågor i den överenskommelse (Tidö-avtalet) som regeringen slutit med Sverigedemokraterna. En välvillig tolkning är att det då finns utrymme för dialog och diskussion. Här har forskningen en viktig roll att fylla som kunskapsförmedlare. Givetvis även kring de frågor där regeringspartierna och riksdagspartier tidigare uttryckt liknande förslag och tycks vara överens.
VID STOCKHOLMS UNIVERSITETS Östersjöcentrum försöker vi bidra till kunskapsöverföringen genom att på olika sätt förmedla relevant vetenskaplig kunskap till beslutsfattare i rätt format vid rätt tidpunkt. Det är möjligt tack vare att forskare, omvärldsanalytiker och kommunikatörer jobbar tätt tillsammans. Men om forskningen ska kunna svara på samhällets frågor om vilka åtgärder som krävs för att lösa havens utmaningar behövs bättre förutsättningar i form av tid och resurser.
Gun Rudquist, policychef vid
Stockholms universitets Östersjöcentrum