Bild: Susanna Strömberg

Kallvattenkorallrev – dolda skatter i våra hav

Många känner inte till att det finns korallrev i Sverige. Den vackra ögonkorallen är idag akut hotad, och fem av sex svenska korallrev har förvandlats till grus. Men nu hoppas forskare och förvaltare kunna återställa dem. 

Jag står på däcket på vårt forskningsfartyg Nereus och tittar med förväntan på den stora TV-skärmen. Bilden är kolsvart där vi filmar på cirka 100 meters djup, bara ett par hundra meter från kusten i norra Bohuslän vid norska gränsen. Det är mycket strömt och en hel del partiklar i vattnet. Vi riktar ljuset från vår fjärrstyrda miniubåt, en så kallad ROV (Remotely Operated underwater Vehicle), ner mot botten, och möter blicken från ett par pigghajar som simmar i något som ser ut som ett grusbelagt område. Jag tycker att det är lite spännande, då jag är mer van att se snultror och kanske havsnål när jag är ute och snorklar i området. Pigghaj är dock inte vad vi letar efter. Vi utforskar det ganska ödsliga området en stund, innan något kritvitt lyser upp på skärmen. Vi kommer närmare och ser långa, livskraftiga tentakler som sticker ut från en buskliknande struktur: en koloni av ögonkorall.

Eldorado för många arter

Ögonkorallen, som är den viktigaste revbyggande korallen i kalla och ofta djupa havsområden, är ett ganska okänt djur för de flesta. Kallvattenkorallrev har länge hamnat i skuggan av de tropiska korallreven, trots att de har mycket bredare global spridning. Hittills har det dokumenterats 600 kallvattenkorallrev i norska vatten och sex stycken längs Sveriges västkust. De har samma funktioner som sina tropiska motsvarigheter, men ligger djupare, i mörker och är ofta utsatta för starka havsströmmar. Genom att bygga livsmiljöer och mötesplatser för upp till 1 300 arter, ökar rev av ögonkorall bland annat mängden fisk i havet. Ansamlingen av fisk är förmodligen också anledningen till att områden med kallvattenkorallrev har lockat till sig många bottentrålare för fiske.

KALLVATTENKORALLREV
• Är uppbyggda av fastsittande, kolonibildande djur (en typ av stenkorall, ofta ögonkorall) med ett kalkhaltigt skelett.
• Har inga fotosyntetiska symbionter (de små alger som fångar solljus och matar tropiska koraller) – korallerna måste därför fånga sin egen mat.
• Finns på djup mellan 40 och 3000 meter, vanligtvis djupare än 200 meter.
• Trivs i temperaturer mellan 4  och 14°C.
• I alla sex kända svenska korallområden är det idag förbjudet att fiska.

Nästan bara grus kvar

Den korallkoloni vi observerar längs den norska gränsen finns i ett område som var ett komplett korallrev för några decennier sedan. För 20 år sedan fanns här minst 180 levande kolonier. Nu har alla utom två dött, och vi vet inte säkert varför. Däremot vet vi ganska säkert att över hälften av de norska korallreven har skadats av bottentrålning. I Sverige finns det nu bara ett levande korallrev kvar, vid Väderöarna i sydligaste delen av Kosterfjorden. I de övriga fem områdena ser vi en del död korallstruktur, men mest korallgrus, det vill säga små fragment av död korall som spridits ut över botten. Sådan förstörelse har oftast gått obemärkt förbi, eftersom kartläggningen av reven går långsamt; jobbet är både kostsamt och omfattande. Situationen i övriga Europa är inte bättre, och eftersom kartläggningen inte håller jämna steg med fisket hinner många rev skadas innan de ens upptäcks. En ordentlig satsning på kartläggning skulle behövas, där även de som förvaltar havet är med på noterna.

En larv som ser ut som en boll, en liten koloni av koraller och ett rev.

Ögonkorall – från larv till rev. Det första stadiet i ögonkorallens liv är en frisimmande larv på 0,2 mm. När den etablerar sig på en fast botten utvecklas den till en polyp med ett hårt korallskelett (bild 1).
Polypen klonar sedan sig själv tills den bildar en koloni, och så småningom kommer många kolonier att kunna växa ihop och bilda ett större korallrev (bild 2).
En koloni som härstammar från en korall-larv kan bli över 1 000 år gammal, men ett rev kan leva i tusentals år (bild 3).
Foto: Fredrik Pleijel, Susanna Strömberg och  Birgitta Mueck.

Konstgjorda rev ska locka

De sex platserna med historiska förekomster av ögonkorall i Sverige, i Koster-Väderöfjorden, ligger ovanligt nära kusten och på grundare vatten än de flesta kallvattenkorallrev. De ligger dessutom nära Tjärnö marina laboratorium, vilket underlättar forskningen på dem och även arbetet med att utveckla och testa en metod för att restaurera korallreven. Under sommaren 2024 kommer 160 konstgjorda revstrukturer att sättas ut på de sex platserna. Poängen med de konstgjorda revstrukturerna är att naturligt förekommande korall-larver ska etablera sig på dessa specialdesignade substrat, efter att ha drivit med havsströmmar i 1–2 månader efter korallens leksäsong. Lämpliga substrat för korallernas larver att slå sig ner på är en bristvara på havsbotten.

Grå betongblock i formen av stjärnor och med stenar ovanpå.

Konstgjorda revstrukturer ska sänkas ner i Koster- och Väderöfjordarna så att nya kallvattenkorallrev kan etablera sig i området efter stor förstörelse på grund av bland annat bottentrålning. Foto: Susanna Strömberg

Motståndskraftiga koraller

Metoden med konstgjorda rev kan anses vara den säkraste åtgärden med tanke på klimatförändringarna, som vi redan ser tecken på i dessa grundare korallområden. När korallerna tillåts föröka sig sexuellt uppstår fler och nya genetiska kombinationer, vilket ökar chansen att de kan anpassa sig till högre temperaturer och bli mer motståndskraftiga mot miljöförändringar. Att i stället flytta koraller från andra levande rev är därför inte lika långsiktigt gångbart. Vår metod kräver dock att man lyckas utveckla ett substrat som korallerna kommer att bosätta sig på.

Designen avgörande

Vi har jobbat hårt med att ta reda på hur de konstgjorda revstrukturerna ska se ut för att ögonkorallernas larver verkligen ska stanna där och inte bara driva förbi dem. Tack vare närheten till det stora Tislerrevet i Norge har vi fått möjlighet att hämta några korallkolonier därifrån, som vi sedan låtit föröka sig i laboratoriet. Efter flera års tidigare forskning vet vi att larverna börjar göra sig redo att slå sig ner på ett substrat när de är cirka fem veckor gamla. Experiment med mogna larver har också gett oss insikt i hur ytstrukturen ska se ut och vilka material som kan användas för att göra larverna intresserade av de konstgjorda reven. Bland annat har metallurgisk slagg, en restprodukt från stålindustrin som liknar vulkanisk sten, visat sig vara intressant för larverna i laboratorieförsök. Olika former på de konstgjorda reven har också undersökts i relation till havsströmmar, eftersom formen påverkar de lokala strömmarnas hastighet och turbulens. Huruvida larverna kommer i kontakt med substratet och kan fästa på det beror på strömmarna.

Hoppas sprida metoden

Tiden får utvisa hur lång tid det tar innan nya korallrev etableras i Koster-Väderöfjorden. De konstgjorda reven kommer att undersökas vart tredje år för att se om ögonkorallen etablerar sig och vilka andra djur som slår sig ned. Om det lyckas är tanken att metoden ska kunna användas för att återställa fler kallvattenkorallrev runt om i världen. Ett kallvattenkorallrev tar lång tid att bygga upp, men lever i tusentals år om det tillåts. Och det är dessutom exceptionellt vackert att titta på.

LIFE LOPHELIA-PROJEKTET
 Ett EU LIFE-projekt som pågår 2019 – 2025, med 32 miljoner kronor i stöd.
• Drivs av Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Göteborgs universitet.
• Medfinansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
• Utvecklar en metod för restaurering av kallvattenkorallrev.
• Metoden testas på de sex kända skadade korallområdena i Koster-Väderöfjordens Natura 2000-område.
• Restaureringen startar sommaren 2024
• Läs mer på www.lifelophelia.se

TEXT OCH KONTAKT
Iga-Maria Nestorowicz, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
Iga-maria.nestorowicz(snabel-a)gu.se