Författarinstruktioner för Havsutsikt
Forskar du om havet eller havsfrågor? Är du intresserad av att skriva populärvetenskapligt och vill föra ut din forskning till en bredare målgrupp? Då kanske du vill skriva i Havsutsikt! Redaktionen är ditt stöd och bollplank under hela skrivprocessen, och din text publiceras både i den tryckta tidskriften och som webbartikel. Med sin breda publik och sitt goda renommé är Havsutsikt ett utmärkt forum för att nå ut med forskningsresultat. Välkommen att skriva du också!
En mycket viktig del av Havsutsikt är de texter där forskare själva berättar om havet och om de senaste upptäckterna inom havsforskningen. Vi välkomnar artiklar från alla tänkbara ämnesområden, med havet som den gemensamma nämnaren. Det kan exempelvis vara en spännande presentation av ett större forskningsområde, en historia om ett fältarbete eller en berättelse om din egen forskning och de resultat som den genererat. Skicka en kort beskrivning av vad du vill skriva om till havsutsikt(snabel-a)havet.nu.
Från labbrapport till spännande berättelse
Tänk på att en populärvetenskaplig text är något annat än en text i en vetenskaplig tidskrift. När du skriver i Havsutsikt riktar du dig inte längre till forskarkollegor – se det i stället som en chans att berätta för någon utomstående varför det du håller på med är intressant och viktigt.
Populärvetenskapligt skrivande handlar inte i första hand om att förenkla, utan om att skapa engagemang hos läsaren. Till stor del handlar detta om att berätta om vetenskap i stället för att redovisa den.
Stor upplaga och webbpublicering ingår
Havsutsikt trycks i 11 000 exemplar och skickas direkt till prenumeranter i hela landet. Vi skickar den också till olika skolor, museer och naturum.
Alla artiklar publiceras också i webbtidskriften Havsutsikt, www.havet.nu/havsutsikt. Där finns de lättillgängliga och sökbara för överskådlig framtid. Många prenumererar bara på webbversionen av Havsutsikt.
Från forskare till författare
En skillnad mot texter i vetenskapliga publikationer är också att det är du själv som är avsändaren till texten snarare än ett forskarlag. Det är din kunskap som forskare som ligger till grund för det du berättar, men var inte rädd att lyfta blicken, göra egna reflektioner och sätta forskningen i ett större sammanhang.
Av detta följer också att det är du som ”håller i pennan” som kommer att stå som författare till artikeln, inte de kollegor som eventuellt varit med och bidragit till de forskningsresultat du berättar om. Däremot finns det alla möjligheter att komplettera med mer fakta om till exempel ett forskningsprojekt i en faktaruta eller vidare lästips (se nedan).
Bred målgrupp
Vår målgrupp är den intresserade allmänheten. Det kan vara båtfolk, fritidsfiskare och andra natur- och miljöintresserade. Tidskriften läses även av yrkesverksamma inom marina frågor på universitet, myndigheter och departement. En stor del av prenumeranterna är skolor, och vi samarbetar också med Utbudet som sprider lektionsmaterial kostnadsfritt.
Två nummer per år
Varje år produceras två omväxlande, innehållsrika och spännande nummer som ger läsaren en god bild av var forskningen står idag. Alla artiklar publiceras också i webbtidskriften Havsutsikt, www.havet.nu/havsutsikt. Där finns de lättillgängliga och sökbara för överskådlig framtid. Många prenumererar bara på webbversionen av Havsutsikt.
Årlig inbjudan till forskare
I december varje år skickar vi ut en inbjudan till forskare vid svenska lärosäten att skriva i Havsutsikt. I januari planläggs de två numren av redaktionen i samråd med redaktionsrådet. Alla förslag som kommit in före 15 januari tas med i diskussionen. När utgivningsplanen är klar meddelas forskarna om de kommer att få skriva i årets nummer.
Nummer 1 har manusstopp den 1 april, och nummer 2 den 1 oktober.
Nära samarbete med egen redaktör
En av oss i redaktionen redigerar din artikel. Vi hjälper till att anpassa den till målgruppen samt till befintlig plats i det aktuella numret. Allt i nära samråd med dig som författare. Du får självklart alltid godkänna textens slutgiltiga utformning, och får tillfälle att se slutresultatet innan tidningen går till tryck.
Skriv så här:
Rubrik. Rubriksättning kan vara svårt om du inte är van att skriva populärvetenskapligt. Redaktionen hjälper gärna till att formulera en kort och slagkraftig rubrik.
Ingress. Ska i första hand väcka intresse för att läsa vidare. Ingressen är inte en sammanfattning av artikeln.
Brödtext med mellanrubriker. Texten bör skrivas så att den är förståelig för en högstadieelev i årskurs nio. Artikeln bör vara ungefär 6000 tecken lång inklusive blanksteg. Inled artikeln med det viktigaste och mest intressanta. Inte alla läsare kommer att läsa hela artikeln, så tänk efter vad du vill att de ska få med sig om de bara läser början av den. Undvik fackuttryck och ingående metodbeskrivningar. Lyft hellre fram spännande resultat eller konkreta exempel på vad forskningen förväntas leda till.
Bilder med bildtexter. Två till tre bilder per artikel är oftast lagom. De måste vara högupplösta och av god kvalitet. Ange fotograf och skriv en bildtext. Om du inte har egna bilder så kan du lämna förslag på lämpliga motiv, så försöker vi i redaktionen att ordna önskemålen via bildbyrå. Bilder levereras till redaktionen som separata bildfiler. De ska inte infogas i textdokumentet.
Illustrationer. Måste hålla hög kvalitet, och hjälpa till att göra budskapet i artikeln förståeligt. Figurer och tabeller bör undvikas. De är oftast för svåra och detaljerade. Sträva hellre efter att få budskapet att framgå av texten. Illustrationer levereras till redaktionen som separata filer. De ska inte infogas i textdokumentet.
Faktarutor. Kan beskriva detaljer kring begrepp, företeelser eller projekt.
Tips på vidare läsning. Bifoga gärna tips och länkar till mer läsning, både populärvetenskapliga och någon lämplig vetenskaplig publikation. De kommer att presenteras i webbversionen av din artikel, och någon kan även komma med i den tryckta versionen om layouten tillåter det. Tänk på att lästipsen är just lästips, och inte en referenslista till artikeln.