Fiskgjusen - i konflikt med havsörnen
Fiskgjusen är en av få rovfåglar som är strikt beroende av vatten eftersom den i stort sett enbart äter fisk. Den är en av våra största rovfåglar och vingbredden kan nå imponerande 1,7 meter. Med sin vita undersida och bruna ovansida är den lätt att känna igen. En stor andel (cirka 40 procent) av Europas fiskgjusar föder upp sina ungar i Sverige (4 100 par), och därför är det en art som vi i Sverige har extra stort ansvar för.
Fiskgjusen är en långdistansflyttare som spenderar vintern i Afrika och som mest sex månader av året i Sverige. Boet byggs i större träd, oftast i toppen av grövre tallar, men ibland även i andra trädslag. Fiskgjusar kan bli mer än 25 år gamla, det svenska kända åldersrekordet är 26 år och en månad.
Som många andra rovdjur har fiskgjusen varit illa ute under historiens gång. Både direkt förföljelse och miljögiftsbelastning har i omgångar hållit antalen på en låg nivå. Efter fridlysning och förbud av vissa miljögifter har antalet fiskgjusar återhämtat sig. På senare tid finns tecken på minskande antal i vissa områden och det har lett till en diskussion om hur det går för de svenska fiskgjusarna. Men bilden är inte entydig. Mer generella räkningar visar på ett stabilt bestånd under 2000-talet. Det skulle kunna vara så att fiskgjusarna helt enkelt har flyttat på sig från områden där den tidigare varit vanlig, till områden som inte följs lika noga.
En teori om varför en sådan omfördelning kan ha skett är att konkurrens med havsörnar tränger undan fiskgjusarna från sjörika delar i Götaland och Svealand samt från Östersjökusten. Den vanligaste konflikten mellan de två arterna är att havsörnar stjäl fisk från fiskgjusarna. När fiskgjusen har fångat en fisk kan det upptäckas av en havsörn. Örnen börjar jaga fiskgjusen som stiger i cirklar allt högre och högre för att komma undan. Örnen stiger dock ännu snabbare och efter en stund är den ikapp gjusen som då oftast släpper sitt byte och beger sig därifrån, medan örnen elegant fångar fisken i luften.
I takt med havsörnens formidabla återkomst, det svenska beståndet bedöms idag vara uppe i över tusen häckande par och därtill flera tusen yngre icke-häckande individer, har konflikterna med fiskgjusar ökat. Kanske inte så konstigt att fiskgjusarna söker sig bort från havsörnstäta delar av landet? Frågan är om och när detta kommer att påverka det totala antalet fiskgjusar i Sverige? Vi verkar inte vara där ännu, men om havsörnens ökning och geografiska spridning över landet fortsätter, förefaller det sannolikt att antalet fiskgjusar i Sverige på sikt kommer att minska.
Precis som när det gäller en del andra fågelarter kan det vara så att en anledning till förhållandevis stora bestånd under vissa perioder kan vara kopplade till låga antal av andra arter, såsom havsörn, som annars påverkar dem negativt på ett eller annat sätt.