Bild: Tomas Lundälv

Bubbelrev - Oaser i Kattegatts undervattenslandskap

Förra sommaren upptäcktes ett antal tidigare okända bubbelrev i Kattegatt. Det handlar om komplicerade kalkstrukturer som verkar spela en viktig roll för den biologiska mångfalden. Det finns tecken på att de hotas av såväl fiske som av ett varmare hav.

Ibland kan man upptäcka dem redan på ytan. Små gasbubblor stiger och får det att liksom "sjuda" i vattnet, ett fenomen som fick den danske forskaren Preben Jensen att mynta begreppet "bubbelrev" i en artikel i början av 90-talet.

Länge var bubbelreven också bara kända från danskt vatten, och det var först i början av 2000-talet som sportdykare upptäckte det första kända bubbelrevet på svenskt vatten, i sydvästkanten av Fladen. Som marinbiolog med lång erfarenhet av olika visuella tekniker fick jag chansen att undersöka detta rev med fjärrstyrd undervattensfarkost 2005, och förra sommaren återvände jag med vännen Bo Koppel som ville testa en ny undervattensfarkost. Det var på väg tillbaka från revet som vi gjorde vår upptäckt, närmast av en slump. Från båten såg vi ett helt nytt område med aktiv gasbubbling på ostsidan av Fladen. Upptäckten resulterade i ett uppdrag från Länsstyrelsen i Halland att undersöka fenomenet närmare, vilket gjordes under sommaren och hösten 2018.

Biologiska hot-spots

När man närmar sig ett välutvecklat bubbelrev under vattnet förändras scenariot ofta dramatiskt. Strukturer av kalksten i allehanda komplicerade formationer breder ut sig över bottnen, ofta i form av stora plattor som kan vara mer än tio meter i diameter, upp till ett par meter höga och försedda med håligheter både på ytan och runt kanterna. Mellan plattorna är sedimentbottnen ofta täckt av vita bakteriefläckar som bildas av svavelbakterier som trivs i gränsskiktet mellan syrefri och syresatt miljö. Ibland stiger ridåer av metangasbubblor upp från bakteriefläckar och kalkstrukturer.

Mest påtaglig är dock den biologiska aktiviteten, kanske främst i form av kraftigt förhöjd täthet i fiskpopulationerna. På måttliga djup stöter man ofta på olika arter av läppfiskar och stora stim av torskfiskar, främst vitling. På större djup dominerar istället ofta olika arter av plattfiskar. Även krabbtaska och hummer trivs i bubbelreven. Generellt ökar tätheten av stora fiskar som torsk, långa, havskatt och pigghaj. Kalkstrukturerna brukar också hysa en ovanligt rik påväxt av bland annat hydroider, kolonier av mjukkorallen död mans hand, havsanemoner, sjöpungar samt olika arter av rödalger.

Gömställen för fiskar

Upprinnelsen till reven är organiska avlagringar från växt- och djurliv långt tillbaka i tiden 100 till 150 meter ner i havsbottnen. När dessa bryts ned av bakterier avges metangas som stiger upp mot ytan genom sprickbildningar i ovanliggande avlagringar.



Bubbelrev med rik påväxt av bland annat "död mans hand", hydroider, svampdjur och rödalger. En krabbtaska gömmer sig under revet. Foto: Tomas Lundälv

Man tror att bakteriell omsättning av metangasen genom oxidering leder till en basisk miljö som gynnar bildning av kalkkristaller. Kalkkristallerna kan sedan bygga ihop omgivande bottenmaterial till cementliknande kalkstrukturer. Kalkstrukturerna bildas nere i sedimentet, men friläggs när omgivande bottenmateria eroderar. Resultatet blir de komplicerade strukturer med hålrum och gömställen där så många arter trivs och kan hitta skydd under sårbara utvecklingsstadier.

Antalet fiskar verkar minska

Vid våra undersökningar 2018 registrerades metangasbubbling på 67 platser runt Fladen. På ett par ställen rörde det sig i huvudsak om bakteriefläckar på sedimentbottnen, och sannolikt är kalkstrukturerna här fortfarande gömda under sedimentet. Men i fyra områden hittade vi bubbelrev med friliggande kalkstrukturer, bland annat ett mycket välutvecklat rev på 20-30 meters djup som finns ungefär mitt på ostsidan av Fladen. Vi kunde också se tecken på hur mänsklig aktivitet kan påverka reven. Framför allt i ett område syntes tydliga spår efter trålning - här var kalkstrukturerna små och utspridda, liksom fragmentiserade.

Så hur var då statusen för det allra första bubbelrevet, som vi dokumenterade redan 2005?
Tyvärr kunde vi konstatera att det har genomgått en del negativa förändringar under de fjorton år som passerat mellan besöken. Mängden stora fiskar som torsk, långa och havskatt verkar ha minskat påtagligt. Vid det första besöket observerades fem havskatter och hundratals exemplar av den sällsynta leopardfläckiga smörbulten i håligheterna runt kanten av bubbelreven. Nu såg vi inga havskatter alls, och endast ett exemplar av smörbulten. Även flera andra arter, som svampdjur, sjöpennor och stor kammussla verkar ha minskat drastiskt. Möjligen kan vissa av dessa förändringar ha samband med stigande vattentemperaturer.

Mer att upptäcka

Totalt täcker de områden med metangasbubbling som vi hittills har hittat en yta på cirka 25 hektar. Under en veckas fältarbete med en relativt liten båt lyckades vi således hitta och dokumentera fem nya områden med bubbelrev runt Fladen. Tiden medgav inte någon heltäckande undersökning, och det är troligt att fler rev kan finnas i området. Det finns också indikationer - bland annat uppgifter från yrkesfiskare - på att bubbelrev kan förekomma på andra håll i Kattegatt, såsom Stora och Lilla Middelgrund. Vid våra tidigare undersökningar av utsjögrund har vi också hittat bubbelrevsstrukturer på flera andra håll, bland annat Vanguards grund i Göteborgs södra skärgård och Svaberget utanför Smögen. I dessa områden har vi dock inte observerat aktiv metangasbubbling. I Skagerrak och norra Kattegatt finns dessutom hundratals så kallade pockmarks - fördjupningar i havsbottnen som ofta har uppkommit genom läckage av gas eller vätska från jordskorpan. Dessa pockmarks är hittills mycket dåligt undersökta, men det är troligt att många av dem kan innehålla bubbelrevsstrukturer.

Bubbelreven verkar spela en viktig roll för den biologiska mångfalden. Det borde därför vara av intresse att kartlägga dem bättre och studera deras betydelse och förändring över tid. Det kan också finnas anledning att skydda bubbelreven mot potentiella hot, exempelvis trålning, ankring och fiske med bottengarn, vilka kan medverka till skador på reven.

HUR HITTAR MAN ETT BUBBELREV?
Ekolod är det viktigaste hjälpmedlet för att lokalisera bubbelrev. Bubbelrev med aktiv metangasbubbling syns på ekolodet som långsträckta ekon som sträcker sig från bottnen och upp mot ytan. Med ett vanligt enkelstråligt ekolod måste man befinna sig i det närmaste rakt över bubblingen för att registrera ekona. Större effektivitet kan nås med multistråleekolod som kan täcka av en bredare sektor av bottnen och vattenmassan ovanför vid varje passage. Även sidskannande sonar kan vara ett bra redskap. När bubbling väl konstaterats krävs en närmare undersökning med hjälp av fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV) eller dykning.
TEXT OCH KONTAKT:
Tomas Lundälv, tidigare chef för Centrum för undervattensdokumentation vid Lovéncentret Tjärnö vid Göteborgs universitet.