Bottenlevande djur rustade för framtiden
I havets djup finns små ryggradslösa djur som klarar sig bra även när födan innehåller mindre av de annars så viktiga fettsyrorna. Dessa djur verkar rustade att möta en mer näringsfattig framtid.
Små, ryggradslösa djur som lever på mjuka, djupt liggande bottnar äter nedfallande organiskt material. I mörkret på bottnarna är mängden ljus för liten för växtplanktonens fotosyntes. Djuren lever i stället på nedfallande organiskt material, till största delen levande, men i viss mån även döda växtplankton av olika slag. De bottenlevande djuren spelar en viktig roll i näringsväven genom att vara länk mellan växtplankton och rovdjur. Om de bottenlevande djurens innehåll av näring försämras kan det få stora konsekvenser för djur högre upp i näringsväven, exempelvis fisk.
Kiselalger och dinoflagellater innehåller stora mängder av viktiga fettsyror som djuren behöver. Hur djuren klarar sig när kvalitén blir sämre är oklart. Bilden visar en vattendroppe från Bottenhavet i april. Foto: Marlene Johansson/Umeå marina forskningscentrum.
Högkvalitativ vårblomning…
Precis som andra djur måste de bottenlevande djuren få i sig föda av god kvalitet för att kunna leva. Näringen som faller ned till bottnarna har olika kvalitet beroende på vilka alger det är som blommar i vattnen ovanför. På våren består det nedfallande materialet mest av kiselalger och dinoflagellater. Dessa innehåller förhållandevis stora mängder av de viktiga fettsyror som djuren behöver, exempelvis fettsyragrupperna omega-3 och omega-6. Dessa är nödvändiga för djurens tillväxt och fertilitet men kan ofta inte produceras av djuren själva.
…och näringsfattig sommarblomning
På sommaren får algblomningarna en annan sammansättning, och de vårblommande, näringsrika kiselalgerna och dinoflagellaterna byts ut mot de betydligt näringsfattigare cyanobakterierna. Cyanobakterierna är inte bara generellt näringsfattigare, de saknar helt de livsnödvändiga omega-3 och omega-6-fettsyrorna. Vad kan detta innebära för de bottenlevande djuren? Hur klarar de sommarmånaderna utan att få i sig de viktiga fettsyrorna? …och vad händer när klimatförändringarna gör att cyanobakterierna ökar och kiselalgerna minskar? Kommer det att leda till en lägre produktion av fisk i våra hav?
Per Hedberg under provtagning av bottenlevande djur. Djuren analyserades på sitt innehåll av fettsyror. Foto: Julie Garrison.
Bottenlevande djuren under lupp
För att undersöka detta har vi gjort analyser under året på de fem mest dominerande arterna på Östersjöns bottnar: vitmärlor (Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata), östersjömussla (Macoma balthica), korvmask (Halicryptus spinulosus) och den invasiva nordamerikanska borstmasken (Marenzelleria sp.). Vi undersökte näringsinnehållet i djuren vid olika tider under året. Framförallt fokuserade vi på fettsyror, eftersom de är del av de näringsämnen som är nödvändiga för tillväxt, förökning och larvutveckling hos både djuren vi undersökt och hos de fiskar och andra djur som äter dessa organismer.
Gör sina fettsyror själva
Resultaten av vår undersökning förvånade oss. Vi hade förväntat oss en stor skillnad i de bottenlevande djurens näringsinnehåll under året, med en bättre sammansättning av fettsyror under våren jämfört med sommaren. Men trots att djurens föda varierade kraftigt i sitt innehåll av fettsyror så höll sig djuren, med några få undantag, relativt stabila vad gäller innehåll av fettsyror under året. Detta gällde både för fettsyror i allmänhet och för de livsnödvändiga omega-3 och omega-6 fettsyrorna. Våra resultat tyder alltså på att dessa djur förmodligen har förmåga att själva producera omega-3 och omega-6, fettsyror som normalt räknas som essentiella för djur och måste intas via födan.
Borstmasken Marenzelleria förvånar genom att innehålla de högsta nivåerna av omega-3 och omega-6, trots att den söker föda djupare ner där födan är av sämre kvalitet. Foto: Nicklas Wijkmark/azotelibrary.com.
Stor skillnad mellan arter
Medan fettsyrorna varierade mindre än vi förväntat oss under året inom arterna var skillnaderna mellan dessa arter desto större. Mest förvånade blev vi över borstmasken (Marenzelleria sp.). Den är anpassad för att söka föda i djupare sedimentlager där det organiska materialet är ännu mer nedbrutet och av sämre kvalitet. Borstmasken borde då ha det lägsta innehållet av viktiga fettsyror, och följaktligen själv utgöra ganska dålig mat för högre stående djur. I stället visade det sig att borstmasken hade det allra högsta innehållet av omega-3 och omega-6.
Ljus i mörkret
De bottenlevande djuren verkar alltså kunna konsumera sommarens cyanobakterier utan problem. Det är fortfarande oklart om de fettsyrerika alger som faller ned till botten under våren och till viss del hösten räcker som näringsrik mat året runt, eller om bottenlevande djur har förmåga att själva tillverka de livsnödvändiga fettsyrorna. Det är också oklart på vilket sätt kraftigare sommarblomning påverkar de bottenlevande djurens reproduktion. Glädjande nog verkar i alla fall de bottenlevande djuren rustade för en framtid med mindre näringsrik vårblomning och mer näringsfattig sommarblomning. Det är ett litet ljus i mörkret som annars omger Östersjöns framtid.