Bättre samordning gagnar kustfisken
De senaste åren har fiskens betydelse för välmående skärgårdar och kustområden fått allt större uppmärksamhet. En viktig fråga är vad i miljön som påverkar kustens typiska fiskarter. Det behöver man veta för att åstadkomma en hållbar förvaltning av kustfisken och få väl fungerande ekosystem. Våra studier visar att både naturlig miljövariation och mänskliga aktiviteter påverkar fisken längs kusten. Därför krävs en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning om målen ska nås.
Fiskarna längs våra kuster är viktiga för både människan och ekosystemet. För det småskaliga yrkesfisket är fisken förstås den viktigaste resursen, och många av oss älskar att fiska för nöjes skull. Fisken både påverkar och påverkas av miljön den lever i, och kan hjälpa oss att få viktig information om hur det kustnära ekosystemet mår.
Utvalda arter
Kustfisken används som en miljöindikator för att följa upp nationellt och internationellt överenskomna miljömål som Aktionsplanen för Östersjön och EU:s havsmiljödirektiv.
Vi vet att mängden fisk påverkas av fiske, oavsett om det är yrkesfiske, sport-eller husbehovsfiske. Men många andra miljöfaktorer påverkar också. Frågan är i vilken utsträckning.
Sverige har inom Östersjösamarbetet kommit överens med de andra länderna om hur man lämpligen bör bedöma kustfiskens tillstånd. Två viktiga mått, så kallade indikatorer, är antalet abborrar och karpfisk, ett samlingsnamn på arter som mört, björkna och braxen. Abborren är en nyckelart i kustekosystemet eftersom den är den vanligast förekommande rovfisken. Den är också populär att fiska, och mycket abborre indikerar en bra status för systemet. Stora mängder karpfisk tyder däremot ofta på ett oönskat tillstånd med höga näringshalter.
Många av kustens fiskar leker i väl skyddade undervattensdjungler i de inre delarna av skärgården, och deras yngel växer upp där. Foto: Göran Sundblad
Vad påverkar mest?
Vi vet att mängden fisk påverkas av fiske, oavsett om det är yrkesfiske, sport- eller husbehovsfiske. Men många andra miljöfaktorer påverkar också. Frågan är i vilken utsträckning.
Hur stor betydelse har kustområdets utseende, det vill säga vattendjup, latitud och graden av exponering för öppet hav? Hur viktig är närheten till goda lek- och uppväxtmiljöer och god tillgång till mat? På vilket sätt påverkar andra arter? Och hur stor påverkan har övergödning och klimatförändringar?
Vi har analyserat information från årligen återkommande provfisken och andra fiskundersökningar längs Östersjökusten, för att ta reda på vad som påverkar tillståndet hos abborren och karpfisken. Med hjälp av olika statistiska analyser har vi kopplat antalet abborrar och karpfisk i ett antal kustområden till olika omgivningsfaktorer. Våra studier är de första i sitt slag som beaktar så många möjliga omgivningsfaktorer i en och samma analys.
Provfisken utförs sedan många år regelbundet på elva platser längs Östersjöns kust. Data från dessa och ett 30-tal inventeringsfisken har använts som grund för resultaten som presenteras i artikeln. Foto: Jens Olsson
Vad påverkar abborren?
Kustområdets lokala karaktär utgör en grundförutsättning för hur mycket abborre som kan finnas. Våra analyser visar att den är vanligast i grundare områden och i de inre delarna av skärgården, förutsatt att dessa områden inte är för påverkade av miljöförändringar. Abborren är också rikligt förekommande i nordliga delar av Bottniska viken, som är mer utsötade och ofta mindre påverkade.
Höga halter av näring och litet siktdjup, förhållanden som kan sammankopplas med övergödning, påverkar abborren negativt. Det gör också ett för intensivt fiske. Tillgång på goda livsmiljöer för lek och uppväxt har däremot en positiv inverkan. Tyvärr minskar antalet goda lekmiljöer för abborre i många kustområden på grund av människans exploatering av grunda och skyddade vikar.
Även storskalig miljövariation är av betydelse. Under år med varmare vatten och förhållanden med lägre salthalt finns det mer abborre. Resultaten tyder på att de trender vi nu ser i klimatet, med varmare och mer utsötat vatten i Östersjön, kommer att gynna abborren.
Samspel med andra arter
Vi ser även tydligt att samspel med andra arter är viktigt. Antalet abborrar i ett kustområde är färre i områden med mycket storspigg eller skarv. Storspiggen äter abborrens yngel medan skarven gärna äter både ung och vuxen fisk. Skarv och storspigg har ökat i Östersjön under senare år, vilket lett till att betydelsen av deras samspel med andra arter också har ökat. Trots att det idag är svårt att inom förvaltningen reglera mängden spigg och skarv, antyder våra resultat att man måste ta hänsyn till dessa arter när man förvaltar abborren.
Sammantaget visar våra studier en komplex bild där många möjliga faktorer kan påverka abborren. Tydligt är dock att man måste beakta storskalig klimatpåverkan, anpassningar till kustområdets lokala förutsättningar, samt predation från spigg och skarv i bedömningen av artens tillstånd. Därtill är åtgärder för att minska övergödningen, skydda viktiga livsmiljöer och hålla fisket inom hållbara gränser av stor vikt för att skydda och stärka bestånden av abborre längs kusten.
Abborren är den vanligaste rovfisken i Östersjöns kustområde. Den är en viktig indikator när man ska bedöma ett kustområdes miljöstatus. Foto: Niels Sloth/Biopix
Karpfisk gillar övergödning
Medan en ökande förekomst av rovfisken abborre indikerar allt bättre miljöstatus, är sambanden inte lika enkla för karpfisk. Dessa fiskar är viktiga för ekosystemet, men alltför höga förekomster tyder på ett icke önskvärt miljötillstånd för oss människor.
Skillnader i områdets lokala karaktär påverkar även karpfisk. De är vanligast i den grunda innerskärgården och i områden som inte är direkt utsatta för vågor från öppet hav. Även karpfiskarna har ett sötvattensursprung och vi ser kopplingar till klimatrelaterad miljövariation; de är vanligare i områden med högre vattentemperatur och med lägre salthalt. Till skillnad från abborren så är denna grupp av fiskar relativt sett vanligare vid den mellersta och södra svenska Östersjökusten.
Det kanske tydligaste sambandet ser vi med graden av övergödning. Karpfisk gynnas i områden med hög näringshalt, hög klorofyllhalt och lågt siktdjup. Utöver detta är tillgång till lek- och uppväxtmiljöer av god kvalitet viktiga. Även om vi inte fann någon koppling mellan karpfisk och andra arter, är sådana samband troliga men kräver sannolikt ett mer utvecklat dataunderlag.
Eftersom karpfisk gynnas av förhållanden som vi människor förenar med ett oönskat tillstånd, nämligen klimatförändringar och övergödning, är förändringar i förekomsten av karpfisk i kustområdet en bra miljöindikator för förvaltningen.
Lokal bedömning krävs
Våra resultat visar tydligt att man måste bedöma kustfiskens status lokalt utifrån skärgårdsområdets naturliga förhållanden. Men på vilken geografisk skala bör en sådan bedömning ske?
Våra analyser visar att man kan skala upp en statusbedömning för dessa arter till omkring 100 kilometer från ett aktuellt provfiskeområde. Dagens provfiskeprogram är glesare än så, vilket gör det svårt att uttala sig om tillståndet i många områden längs vår kust. Det finns alltså stora luckor i övervakningen längs flera kuststräckor och en förtätning är önskvärd. För att uppnå en säkrare bedömning bör vi även utveckla verktyg som kräver mindre data per område och som tar hänsyn till miljövariation på olika tidsmässiga och geografiska skalor.
Samordnad förvaltning önskas
Resultaten från våra studier visar med all önskvärd tydlighet att Östersjöns kustfisk påverkas av både naturlig miljövariation och av mänskliga aktiviteter. Det innebär att en långsiktig och hållbar förvaltning av kustfisken förutsätter en betydligt större samordning mellan miljö- och fiskeförvaltning än vad som vanligen är fallet.
Miljöförvaltningen, som fokuserar på exempelvis minskad övergödning och skydd av viktiga livsmiljöer, behöver integreras bättre med fiskeförvaltningen. Och denna i sin tur måste intressera sig för såväl yrkesfiske som husbehovs- och sportfiske. Det är nödvändigt för att vi ska ha livskraftiga och friska bestånd av fisk i våra kustområden i framtiden.