Båtlivets miljöpåverkan går att begränsa
Fritidsbåtar påverkar naturen under ytan. Men behöver det innebära en konflikt mellan båtlivet och en god havsmiljö? Ny kunskap om hur och var naturen under ytan påverkas kan hjälpa oss att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar. Det spelar exempelvis roll vilken typ av båt du har, var du väljer att bygga din brygga och hur bryggan utformas.
Sveriges långa kust med sina tusentals öar ger utmärkta förutsättningar för båtliv, och vi är många som njuter av naturen vid kusten på vår fritid, särskilt under sommaren. Mellan tio och tjugo procent av de svenska hushållen äger minst en fritidsbåt, vilket är en hög andel om man jämför med de flesta andra länder. Samtidigt vet vi att båtlivet belastar naturen och ligger bakom en småskalig exploatering av kusten. I många områden pågår en kontinuerlig utbyggnad av bryggor och småbåtshamnar. Tillsammans med småskaliga muddringar samt fler och större båtar leder det till ökad belastning på miljön.
Vi har sammanställt den forskning som finns om hur fritidsbåtstrafik, bryggor, bojar och ankring påverkar naturen under ytan. En slutsats vi drar är att båtlivet kan leda till omfattande förluster av bottenvegetation och de djur som lever där. Men hur stor och tydlig effekten är varierar kraftigt. I vissa fall ger båtlivet ingen eller väldigt liten påverkan. Genom att reda ut vad som orsakar den här variationen kan vi ge förslag på hur påverkan från båtlivet kan begränsas.
Grunda miljöer mest hotade
Båttrafik påverkar undervattensmiljön på flera olika sätt. Vattenströmmar, turbulens och svall orsakade av skrov och propellrar sliter sönder växter och eroderar bottnar och stränder. Vattenrörelserna virvlar upp små partiklar från botten som grumlar vattnet. Grumlingen gör i sin tur att mindre mängd ljus når ned till vegetationen på bottnen. Den samlade effekten av intensivt båtåkande gör att mängden bottenvegetation minskar till ungefär hälften.
Forskningen visar att påverkan från småbåtar främst sker i områden som är grundare än 2,5 meter och är naturligt vågskyddade. Där kan vegetationen nå ända upp till ytan och bottnarna täcks av fint sediment som lätt rörs upp. I djupare, mer öppna och naturligt vågutsatta miljöer, där bottnarna och växtligheten regelbundet utsätts för vattenrörelser, ger trafik av fritidsbåtar i de flesta fall ingen eller bara en mycket begränsad effekt.
Ett sätt att minska påverkan från fritidsbåtar är därför att minska trafiken i grunda och vågskyddade miljöer. Dels för att de är känsliga för störning från fritidsbåtar, men också för att det ofta är här vi hittar de högsta naturvärdena. Varmt vatten, naturligt mycket näring och ljus som når ned till botten gör att bottenvegetation frodas här. Undervattensängarna utgör i sin tur viktiga livsmiljöer för smådjur och fisk, där djuren kan gömma sig och söka föda. De vågskyddade grunda miljöerna fungerar också som barnkammare för många av kustens fiskar.
foto: Sophie McAulay/shutterstock
Val av båt och brygga viktigt
Olika typer av båtar ger olika påverkan. Forskningen visar tydligt att båtar utan motor ger minst påverkan på undervattensnaturen. De ger lågt svall och rör inte upp partiklar från botten lika mycket. Dessutom släpper de inte ut koldioxid eller kväve- och kolväteföreningar som motorbåtar. Så om fler väljer att ta sig fram utan motor är mycket vunnet. Över hälften av fritidsbåtbeståndet i Sverige är dock motorbåtar och stora motorbåtar påverkar miljön mest. De kan ge högt svall med mycket energi och orsaka tydlig erosion och uppgrumling.
Vi måste vara beredda att antingen hyra båt eller sjösätta den inför helgen när det är dags för oss att ge oss ut på sjön.
Undersökningar av olika typer av bryggor visar också hur vi kan minska deras miljöpåverkan. Bryggor reducerar mängden ljus som når botten, vilket gör att mängden bottenvegetation minskar med i medeltal 80 procent. Men det går att konstruera bryggor så att de släpper igenom ljus och därmed är mer skonsamma för vegetationen på botten. En studie från svenska västkusten visade att ålgräs växer betydligt tätare under och nära pålade bryggor än vid flytbryggor eftersom mer ljus kommer in från sidorna under de upphöjda pålade bryggorna. Bryggdäck som släpper igenom ljus kan ytterligare minska de negativa effekterna. Dessutom får man inte glömma att ju mindre vattenyta som täcks desto mindre blir påverkan.
För att skydda ålgräset på västkusten från bryggornas skuggning har forskare föreslagit att behovet av bryggor kan minskas genom att fler båtar förvaras på land och att utbudet av hyrbåtar ökas. Dessa förslag innebär dock att många av oss behöver ändra våra vanor. Vi måste vara beredda att antingen hyra båt eller sjösätta den inför helgen när det är dags att ge sig ut på sjön. Landförvaring skulle även kunna minska behovet av miljöfarliga båtbottenfärger vilket är en annan viktig miljöaspekt.
Ankare och boj skadar botten
Det har gjorts flera försök att minska skadorna från förankringsbojar. Boj-kättingar eroderar botten mekaniskt så att all vegetation försvinner närmast bojstenen och glesas ut många meter från centrum. Men en studie från Australien visar att problemen med skavda bottnar kan reduceras avsevärt. Boj-kättingar kan ersättas med länkade metallstavar som sätts ihop som ett uppochnervänt L i botten och roterar över vegetationen istället för att släpa i botten.
Om denna tekniska lösning fungerar i svenska förhållanden återstår att utvärdera. Man kan även minska skadorna genom att så ofta det går justera längden på kätting och rep från bojar så att de blir så korta som möjligt i förhållande till vattenståndet. Därmed släpar inte kätting eller rep lika mycket i botten. Även ankare skadar bottnarna, särskilt när ankaret dras in genom bottenvegetation. Men det finns ankare som är mer skonsamma mot naturen på botten och dessa kan minska skadorna till ungefär hälften.
Många bäckar små...
Den yta som påverkas direkt av skuggning från en brygga eller erosion från en förankringsboj eller ett ankare är inte stor. Men den samlade effekten av många bryggor och bojar med ökad båttrafik kan bli betydande. För att begränsa effekterna av fritidsbåtar är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv på den småskaliga utbyggnaden av bryggor och andra anläggningar vid kusten. I områden där det finns få ostörda grunda vågskyddade områden kvar kan påverkan minskas genom att ny- eller utbyggnad av bryggor och småbåtshamnar görs vid stränder som är naturligt vågexponerade eller på djupare vatten utan bottenvegetation. Bryggor i öppnare djupare miljöer kan också minska behovet av muddringar.
Jämfört med övergödning, fiske och klimatförändringar har båtlivet en rätt beskedlig effekt på havsmiljön. Men i riktigt grunda, strandnära områden kan det ha en betydande miljöpåverkan. Man kan till viss del likna den vid påverkan från terrängmotorfordon påland, som skadar mark och växter samt stör människor och djur. Medan användandet av motorfordon i terrängen är tydligt reglerat är användandet av båt förhållandevis oreglerat, kanske för att det är svårare att se skadorna under en mörk vattenyta.
Här kan fritidsbåtsförare hjälpa till att skona naturen genom att undvika att köra motorbåt, och särskilt stora motorbåtar, i ostörda grunda och vågskyddade vikar och sund. Där passar det bättre att ro eller paddla. Effekten av bryggor och bojar kan minskas genom att placera dem klokt och utforma dem så att de har så liten påverkan på miljön som möjligt. På det sättet kan vi fortsätta att njuta av båtlivet och kustens natur men samtidigt bevara värdefulla undervattensmiljöer.
