Alger banar väg för en grönare framtid
Tänker du på alger som något slemmigt i strandkanten? Då kan den här artikeln ge dig nya perspektiv. Det som kittlar dina fötter när du badar är en outnyttjad resurs som forskarna tror kan bidra till en mer hållbar framtid.
Kosterfjordens vågor rullar försiktigt mot båten. Det är tidig februarimorgon, luften är iskall och fjordarna fortfarande delvis frusna.
- Våra alger klarar det kalla vädret bra och börjar växa ännu bättre nu när dagarna blir längre, säger Sophie Steinhagen, forskare vid Tjärnö marina laboratorium, och håller upp några unga, smaragdgröna plantor av havssallat.
De naturligt förekommande algträdgårdarna i Kosters skärgård sprakar av färg och form. Foto: Sophie Steinhagen.
Stora alger och vattenväxter av olika slag är livsmiljöer för ryggradslösa djur och fungerar som barnkammare för många fiskarter. Men de är inte bara är viktiga för havsmiljön utan spelar också en viktig roll i den globala kolcykeln, eftersom plantorna binder stora mängder kol. Nu ökar också intresset för att använda alger som livsmedel och inom industrin.
Vi befinner oss vid en anlagd havsträdgård i Kosterhavet på svenska västkusten. Nere i det turkosblå vattnet växer havssallat, en grönalg som verkligen ser ut som sallad med sina gröna veckade blad. Plantorna växer från rep, som hålls på plats av flytbojar.
- Den här arten, Ulva fenestrata, planteras på senhösten. Den växer sedan hela vintern och skördas på våren, berättar Sophie.
Tillsammans med kollegan Gunnar Cervin är hon ute för att kontrollera tillväxten i ett experiment med storskalig odling av grönalger inom släktet Ulva. Experimentet ingår i ett samarbete med forskare från Chalmers tekniska högskola och KTH. Algodlingen är idag Sveriges största, och forskarnas mål är att hitta nya, hållbara och förnybara naturresurser.
Den anlagda algodlingen i Kosterhavet är Sveriges största. Här har forskarna planterat två hektar havssallat och skräppetare (sockertång), för att undersöka möjligheterna att använda algerna som livsmedel och i industrin. Foto: Sophie Steinhagen.
Många användningsområden
Havssallat och andra Ulva-arter växer snabbt och kan rymma svar på de stora frågor som jordens befolkning just nu står inför, menar Sophie. Till exempel: hur kan vi utöka jordbruksproduktionen när markutrymmet är begränsat? Hur kan vi på ett hållbart sätt nyttja nya resurser för att råda bot på den rådande resursbristen? Och hur kan vi föda en växande världsbefolkning?
Alger konkurrerar inte med andra grödor om åkermark eller sötvatten. De kan också ta upp näringsämnen från havet och är därför inte beroende av gödsel. Samtidigt bidrar algerna till att rena haven när de tar upp kväve, fosfat och kol från övergödda vatten och omvandlar till ny biomassa.
Vattenbruk i havet anses vara den mest hållbara formen av vattenbruk. Eftersom algerna som odlas i Kosterhavet har många möjliga användningsområden, bland annat inom industrin, tror forskarna att de kan vara en viktig hörnsten i en grönare framtid.
- Våra experiment visar att storskalig odling av grönalger som havssallat är möjlig i svenska vatten, och att biomassan kan användas i ekonomiskt viktiga branscher. Biomassan kan till exempel användas som beståndsdel i läkemedel och som nya byggmaterial. Den är också ett hälsosamt livsmedel eftersom den innehåller lämpliga proteiner och fettsyror, säger Sophie.
Odlingspotentialen hos olika algarter studeras i ett ”algväxthus”. Foto: Sophie Steinhagen.
Stor potential som livsmedel
I Asien finns en lång tradition av att äta olika typer av alger. Med sin forskning vill Sophie och hennes kolleger visa vägen för en hållbar produktion även i Sverige. Tillsammans med forskarna på Chalmers har de undersökt hur väl vi människor kan ta upp de proteiner som finns i algerna.
- Resultaten är väldigt positiva. Den svenska havssallaten visade sig vara både näringsrik och hälsosam, berättar Sophie.
För att nå även de människor som är tveksamma till att äta ”rå” havssallat undersöker forskarna också möjligheterna att utvinna algproteinerna för att kunna använda dem i till exempel hamburgare, smoothies eller proteinbars. På så vis hoppas forskarna ge detta miljövänliga veganska livsmedel ett uppsving.
Algodlingar erbjuder så många goda möjligheter.
Höga kostnader för arbetskraft
Dagens algodlingar är förknippade med höga kostnader för arbetskraft. Om den här typen av livsmedelsproduktion ska bli lönsam i framtiden behöver mekaniseringen öka och odlingarna skalas upp, bedömer Sophie. När det gäller odlingar i Sverige blir det samtidigt viktigt att välja sådana arter som trivs i skandinaviska förhållanden.
- Som forskare är jag intresserad av att utforska mångfalden av alger och utnyttja svenska, naturligt förekommande arter, säger Sophie.
Alger i Ulva-släktet finns längs stora delar av Sveriges kust ¿ från de steniga stränderna på svenska västkusten till sandstränderna i södra delen av det bräckta Östersjön. De är generalister, som kan klara olika och även växlande miljöförhållanden, berättar Sophie som nu ska undersöka hur odlingspotentialen skiljer sig åt mellan olika arter.
- Det handlar om att testa deras biokemiska profiler och ta reda på om olika arter kräver olika odlingsmetoder.
Odling i växthus ger svar
För att studera vattenbrukspotentialen hos olika arter har forskarna satt upp ett ”alghus” vid strandkanten utanför Tjärnölaboratoriet. Genom att förändra temperaturen, ljusintensiteten och näringstillförseln i växthuset får forskarna kunskap om hur olika alger trivs och växer i olika förhållanden. På så sätt kan man få svar på hur man ska få störst avkastning av skörden eller hur man kan optimera mängden protein.
- Algodlingar erbjuder så många goda möjligheter för samhället och för industrin, både lokalt och globalt, och har samtidigt så positiva effekter på miljön. För mig handlar det om hur vi ska forma en mer ansvarsfull, hållbar och grönare framtid för vår egen och våra barns skull, säger Sophie.
I ALGERNAS VÄRLD
Till algerna räknas många olika organismer, allt från små frilevande växtplankton till fastsittande stora brunalger. Däremot räknas inte kärlväxter som ålgräs och vass, som har blommor och ofta rotar sig i mjuka bottnar, som alger.
Ulva är ett släkte bland grönalgerna med 9-12 olika arter. Havssallat, Ulva fenestrata är en av dem. Havssallat växer i grunda vatten längs stränderna världen över och går att äta.
Tång (på engelska seaweed) är ett vardagligt samlingsnamn på stora vattenlevande alger, ofta brunalger och rödalger, men även grönalger som havssallat.
Vattenbruk (eller akvakultur) är ett begrepp för när människan odlar i vatten, i havet eller i bassänger. Odling av såväl alger som fisk och skaldjur räknas som vattenbruk.
